Samhällsbyggnadsnämnden 8 december 2022

Vad hände?

Nämnden antog i december 2021 tre mål för 2022: prioritera ny översiktsplan, stärka beredskapen för verksamhetsmark och stärka kompetensförsörjningen inför stora etableringar i regionen (bland annat kopplat till Norrbotniabanan). Nu godkändes en preliminär uppföljning av dessa mål, och förvaltningen fick uppdraget att ta fram reviderade mål inför 2023.

Vad hände?

Nämnden godkände uppföljningen av 2022 års internkontrollplan och bedömde att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten fungerar tillfredsställande.

Vad hände?

Nämnden godkände den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen, vilket är ett lagkrav som ska rapporteras vidare till kommunstyrelsen.

Vad hände?

Kommunens revisorer besökte nämnden för sin årliga granskning av styrning, ekonomi och riskhantering. Nämnden tackade revisorerna för besöket – ett formellt men substanslöst beslut.

Vad hände?

Nämnden beslutade att en tidigare flyttad bil (en Renault Kangoo som stått felparkerad på Norra ringen i över sju dygn) kan hämtas ut mot en avgift på 2 000 kronor, sedan kommunen fått ersättning för flyttkostnaden.

Vad hände?

2019 fick förvaltningen i uppdrag att utreda en gång- och cykelväg längs Kurirvägen. Nu redovisades att en del av Kurirvägen läggs in i kommunens övergripande utbyggnadsplan för gång- och cykelvägar, men utan någon garanti om när eller om den byggs – det avgörs i en helhetsbedömning av alla föreslagna sträckor. Nämnden ansåg uppdraget färdigbehandlat.

Vad hände?

Nämnden godkände en lång lista av beslut som tjänstepersoner fattat på delegation – bland annat trafikanordningsplaner, transportdispenser, fordonsflytt, torghandelsplatser och en begäran om pengar ur kommunens centrala pott för finansiering av NOD-projektet kopplat till Norrbotniabanan.

Vad hände?

En invånare ville att gång- och cykelvägen som slutar vid Anemon- och Sjörosstigen förlängs för en säkrare skolväg. Förvaltningen svarade att sträckan redan ingår i kommunens pågående inventering och utbyggnadsförslag för gång- och cykelvägar. S och V ställde sig bakom arbetsutskottets förslag, och nämnden ansåg förslaget färdigbehandlat utan att ge några konkreta löften om byggstart.

Vad hände?

Ett Piteförslag ville att skolbusslinjen i Rosvik skulle dras om via Kajvägen. Kommunen avslog förslaget eftersom Piteå inte bedriver egen skolskjuts med buss i området – det är Länstrafiken som ansvarar för den allmänna trafiken, och en omläggning bedömdes påverka tidtabell och personalens vilotider mer än den skulle gynna resenärer på just Kajvägen.

Vad hände?

En invånare ville att kommunen kräver räfflade traktorskopor vid snöröjning för att minska fallolyckor. Nämnden ansåg förslaget redan uppfyllt, eftersom sådana krav redan finns i entreprenörskontrakten.

Vad hände?

Med anledning av PiteBo:s planer på att riva flerbostadshusen i kvarteret Staren (Djupviksgatan) för att bygga nytt, ville en invånare att de kulturhistoriskt värdefulla "barnrikehusen" bevaras. Kommunfullmäktige skickade förslaget vidare till nämnden i februari 2022. Nämnden konstaterar att frågan hanteras i den pågående detaljplaneprocessen (beslut om planläggning togs redan 3 juni 2022) och att slutgiltigt beslut om husens öde tas av kommunfullmäktige när detaljplanen är klar. Förslaget ansågs därmed färdigbehandlat – utan att själva frågan om rivning eller bevarande avgjordes här.

Vad hände?

Ett Piteförslag med samma innehåll som § 152 (bevara barnrikehusen vid Djupviksgatan) besvarades på samma sätt: frågan hanteras inom den pågående detaljplaneprocessen och avgörs slutligen av kommunfullmäktige. Förslaget ansågs färdigbehandlat.

Vad hände?

En invånare ville göra en del av fastigheten Pitholm 45:3 till ett naturnära lekområde/park. Kommunen avslog förslaget eftersom platsen redan är på väg att planläggas för flerbostadshus (sedan 2018/2019) och parkavdelningen inte har några planer på att utveckla platsen som föreslaget.

Vad hände?

En invånare ville att kommunen röjer skog vid en rondell i Öjebyn för att öka sikten mot kyrkan. Kommunen avslog förslaget: skogen har höga naturvärden (ovanlig lövskog, del av naturvärdesobjektet Öjebyslätten), fungerar som bullerskydd för närboende, och kommunen äger inte all mark som skymmer sikten – effekten skulle bli kortvarig och kräva en fullständig avverkning för att fungera.

Vad hände?

Nämnden godkände nya riktlinjer för hur kommunens skog ska förvaltas och föreslår att kommunfullmäktige antar dem. Riktlinjerna delar in den kommunala skogen i fyra kategorier, i prioritetsordning: mark för framtida industri- och bostadsområden, tätortsnära rekreationsskog, naturvårdsskog och produktionsskog (som bytesmark).

Vad hände?

En fastighetsägare i Jävre ville stycka av arrendetomter och förtäta med fler tomter. Förvaltningen sa nej till fastighetsägarens eget förslag (för nära strandskydd och känsliga våtmarker) men pekade ut ett alternativt, mer begränsat område för förtätning. M ställde sig bakom arbetsutskottets förslag, och nämnden gav positivt planbesked för det alternativa förslaget.

Vad hände?

Ägaren till Blomska gården, ett av Piteås mest kulturhistoriskt värdefulla hus, ville ändra detaljplanen från allmänt ändamål till bostadsändamål för att inrymma 2–4 lägenheter i byggnaden. Nämnden gav positivt planbesked, med krav på att husets kulturvärden och den gamla tallskogen på Kvarnbacken ska bevaras.

Vad hände?

En exploatör ville bygga ut hela en 13 hektar stor fastighet på Nötön med cirka 360 nya bostäder (villor, radhus/parhus och flerbostadshus, i tre etapper). C ställde sig bakom arbetsutskottets förslag, och nämnden gav negativt planbesked. Skälen var bland annat att området saknar gång- och cykelvägar och kollektivtrafik, att Nötövägen redan är hårt belastad, att dricksvattenkapaciteten är osäker, och att en så stor exploatering riskerar att bli en isolerad "ö" utan koppling till centrum. Nämnden bedömde att ett så stort område först måste utredas i ett övergripande planprogram.

Vad hände?

Detaljplanen som gör det möjligt att bygga två flerbostadshus (2–3 våningar) på platsen som en medborgare tidigare velat bevara som naturområde (se § 154) antogs slutgiltigt. S och V ställde sig bakom arbetsutskottets förslag. Planen bevarar en del av den befintliga skogsdungen som allmän naturmark.

Vad hände?

Detaljplanen som möjliggör fem nya fritidshustomter antogs. Exploateringen sker i privat regi och drift/underhåll av vägar och VA ska skötas av fastighetsägarna själva (enskilt huvudmannaskap). M, S och V ställde sig bakom arbetsutskottets förslag.

Vad hände?

Kommunen sålde fastigheten Klarinetten 1 (5 040 kvm) till Install Fastigheter i Norr AB för 1 890 000 kronor, för att bygga kontor med parkering på Berget. S och V ställde sig bakom arbetsutskottets förslag.

Vad hände?

Kommunen sålde fastigheten Stadsön 5:57 (840 kvm) till AB Wallsténhus för 1 693 158 kronor, för att bygga ett flerbostadshus med 15 hyreslägenheter. M och V ställde sig bakom arbetsutskottets förslag.

Vad hände?

De nuvarande reglerna för kommunala bidrag till enskilda (privata) vägar löper ut 31 december 2022. Nämnden godkände ett reviderat regelverk med mindre justeringar (bland annat togs en mening om att ingen indexreglering tillämpas bort, och en länk till kommunens e-tjänster lades till) och föreslår att kommunstyrelsen antar det nya regelverket.

Vad hände?

Nämnden godkände en analys av vuxenutbildningens kvalitetsarbete och gav i uppdrag att under 2023 arbeta vidare med fyra utvecklingsområden: mer likvärdig vuxenutbildning, säkrad lärarkompetens, ett nytt "Lärcentrum" med stödinsatser och distansteknik, samt bättre synliggörande av vuxenutbildningens utbud. Analysen visar att andelen elever med stort stödbehov ökar, liksom kravet på fler undervisningstimmar för SFI-elever efter en ny utbildningsplikt från augusti 2022. S ställde sig bakom arbetsutskottets förslag.

Vad hände?

Nämnden beslutade att fortsätta redovisa vuxenutbildningens kvalitetsarbete enligt samma modell som de senaste sex åren, med fyra tematiska avstämningar under 2023 (i mars, maj, oktober och december).