Kommunstyrelsen 28 april 2026

Vad hände?

Rosviks byautvecklingsförening fick 1 662 100 kronor ur landsbygdspotten för att bygga upp ett friluftsområde vid Skvaltkvarnen och Rosån – bland annat parkering, grillkåta, lekplats och ett fågeltorn. Föreningen står för drift och underhåll efteråt. M ställde sig bakom arbetsutskottets förslag, och alla partier ställde sig bakom beslutet.

Vad hände?

Svensbyns Hembygdsförening fick 340 500 kronor för att återställa en kulturhistorisk gärdsgård vid Pehrsgården/Svensbyliden, med möjlighet för medlemmar att lära sig det gamla hantverket. KD och M ställde sig bakom arbetsutskottets förslag och alla ställde sig bakom.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog en årlig plan för vilka styrdokument (riktlinjer, policyer, reglementen) som ska uppdateras, upphävas eller ses över under 2026, både för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Detta är ett administrativt krav enligt kommunens styrsystem.

Vad hände?

Kommunstyrelsen gav i januari 2025 i uppdrag att ta fram ett planprogram för Södra Fårön, efter ökat intresse från exploatörer att bygga på ön. Efter ett års utredning föreslog förvaltningen att inte gå vidare med den formella processen (samråd och antagande i fullmäktige), utan i stället avsluta uppdraget och använda utredningen direkt som underlag när enskilda detaljplaner tas fram. Motiveringen är att det går snabbare och är mer resurseffektivt – och explicit beskrivs som fördelaktigt för exploatörerna.

Vad hände?

Lindbäcks Bygg, som har sin träfabrik för flerfamiljshus på Haraholmen, vill köpa loss marken de idag har som tomträtt. Priset, 4 674 000 kronor, bygger på ett avtal från 2015 uppräknat med konsumentprisindex. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner försäljningen utan diskussion.

Vad hände?

Kommunen är enligt lag skyldig att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i vissa områden, och norra Fårön (Valhallavägen och Vägen västerut) har identifierats som ett sådant område på grund av närhet till en övergödd sjö och rapporterade dricksvattenproblem. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer verksamhetsområdet. Samhällsbyggnad flaggar samtidigt att kostnadstäckningen för liknande utbyggnader (Rosvik, Pitholmshöjden) bara ligger på cirka 23 procent, vilket kan tvinga fram en höjning av VA-taxan.

Vad hände?

Efter att fullmäktige 2025 antog en motion om att sköta vägkanter så att pollinatörer gynnas, har Samhällsbyggnadsnämnden nu tagit fram riktlinjer för klippning/slåtter av diken och slänter som ska balansera trafiksäkerhet, avvattning och biologisk mångfald. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner återrapporten som slutförd.

Vad hände?

SLP ville att kommunen skulle utreda ett cirkulärt system för plasttallrikar i skolor och förskolor – där tallrikarna återvinns i stället för att slängas – och redovisa resultatet till fullmäktige under Q2 2026. Fastighets- och servicenämnden svarade att ett sådant system redan används och skulle kunna införas, men att det pågående ramavtalet för köksutrustning gäller till 2026, med möjlig förlängning till 2028, vilket gör det olämpligt att byta system just nu. Frågan kan tas upp igen vid nästa upphandling. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige avslår motionen. SLP deltog inte i beslutet.

Vad hände?

SLP ville göra alla kommunala parkeringar i och kring Piteå centrum avgiftsfria, med argumentet att det skulle stärka handeln och minska krångel för invånarna. Samhällsbyggnadsnämnden bedömde tvärtom att avgiftsregleringen behövs för att garantera omsättning på parkeringsplatserna och ett fungerande centrum, och föreslog i stället fortsatt utveckling av dagens system snarare än att ta bort avgifterna helt. SLP höll fast vid sitt förslag om avgiftsfrihet men förlorade mot S och M, som ville följa förvaltningens linje om avslag.

Vad hände?

SLP ville att all kommunal skogsmark ska brukas hyggesfritt som huvudprincip, med ett fastställt årtal (till exempel 2027) då detta ska vara norm, samt uppföljning och dialog med berörda som rennäring och föreningar. Samhällsbyggnad svarade att hyggesfritt redan används där det är lämpligt, men att en generell huvudprincip för all skogsmark inte är görbar eftersom vissa marker kräver traditionellt skogsbruk. Ett fast årtal avstyrktes eftersom det kräver en konsekvensanalys som inte är gjord. Punkterna om uppföljning och dialog med rennäring m.fl. ansågs redan uppfyllda i praktiken. S, SD, C och KD röstade för att avslå kärnkraven och anse resten besvarat; SLP förlorade sitt yrkande om att bifalla motionen fullt ut.

Vad hände?

Ett Piteförslag med 53 röster bakom sig krävde obligatorisk demokratiutbildning för all kommunpersonal och alla bolagsanställda, alla förtroendevalda, samt en särskild insats för gymnasieelever. Kommunen instämde i att demokratin utsätts för ökande påfrestningar, men bedömde att obligatoriska utbildningar för alla anställda – särskilt inom vård och omsorg där personalen jobbar dygnet runt – skulle vara praktiskt och ekonomiskt svårt, bland annat på grund av vikariebehov. Man pekade i stället på att MR-veckan (i samband med FN-dagen 24 oktober, då Piteå uppmärksammas som MR-kommun) kan användas för föreläsningar och dialog. För gymnasieelever pekade man på att det är rektor, inte kommunstyrelsen, som formellt beslutar om obligatoriska utbildningsinslag i skolan. V och SLP ville bifalla de två första punkterna om obligatorisk utbildning för personal och förtroendevalda, men förlorade mot C:s förslag att i stället avslå dessa och luta sig mot MR-veckan som lösning.