Kommunstyrelsen 13 april 2026

Vad hände?

Piteå kommun har sedan 2016 varje år skjutit till 345 333 kronor till Leader Spira Mare 2030, ett EU-finansierat landsbygdsutvecklingsprojekt som omfattar Boden, Luleå, Kalix, Piteå och Älvsbyn. Kommunen har fått tillbaka mer än 7 miljoner kronor i projektmedel över åren. Kommunledningsförvaltningen ville fortsätta finansieringen 2026–2027, totalt 690 666 kronor, ur den tillväxtpolitiska reserven. SD och M ville säga nej till fortsatt medfinansiering. S drev igenom fortsatt finansiering, och det blev också beslutet.

Vad hände?

En brukare med omfattande funktionsnedsättning och behov av kontinuitet i sin assistans riskerade annars att tvingas lägga sig redan klockan 21 på helger, om lagens krav på 11 timmars dygnsvila för personalen skulle följas strikt. Socialnämnden och kommunledningsförvaltningen bedömde att en fjärde assistent hade behövts annars, vilket riskerade brukarens trygghet och psykiska hälsa. Kommunstyrelsen beslutade om dispens som tillåter personalens arbetstid att gå upp till 24 timmar (max 30 minuter över gränsen två nätter i veckan).

Vad hände?

Kommunen är skyldig att varje år ta fram en plan för dataskyddsarbetet. Under 2025 inträffade fyra personuppgiftsincidenter, och förvaltningen har tagit fram ett handlingsprogram utifrån dataskyddsombudets rekommendationer. Beslutet antogs utan diskussion.

Vad hände?

Kommunen antar ett nationellt kollektivavtal som gör det möjligt att erbjuda elever i årskurs 8–9 på utvalda högstadieskolor ett avlönat SAO-jobb (2 timmar/vecka, 750 kr/månad) som en del av skolundervisningen, i syfte att öka motivationen att bli klar med grundskolan.

Vad hände?

Enligt kommunallagen måste Kommunstyrelsen varje år kontrollera att alla kommunala bolag (PiteEnergi, PiteBo, Piteå Hamn med flera) har skött sig och hållit sig inom sitt uppdrag. Lekmannarevisorerna bedömde att alla bolag skötts väl, och Kommunstyrelsen godkände samtliga bolag utan invändningar.

Vad hände?

Energikontor Norr (delägt av Piteå kommun) bad om ett stödbrev för att stärka sin ansökan om EU-projektmedel till klimatanpassningsprojektet SMART. Att skriva under innebär inget ekonomiskt åtagande för kommunen just nu, men stärker Energikontor Norrs chanser att få projektpengar.

Vad hände?

Kommunens revisorer granskade om Kommunstyrelsen sköter näringslivsarbetet på ett bra sätt. Kommunstyrelsen antog ett yttrande som svar på granskningen.

Vad hände?

Revisorerna granskade om Kommunstyrelsens ärende- och beslutsprocess fungerar väl, och om styrelsen har kontroll (uppsikt) över övriga nämnder. Kommunstyrelsen antog ett yttrande som svar.

Vad hände?

Kommundirektören får uppdraget att se över hur kommunen styr sina helägda och delägda bolag (till exempel PiteBo, PiteEnergi, Piteå Hamn) och föreslå en tydligare modell. Redovisning ska ske senast Q4 2026.

Vad hände?

Piteå genomförde en rådgivande folkomröstning om Norrbotniabanans dragning genom kommunen, efter ett folkinitiativ. 7 530 röstade för Trafikverkets linje genom centrum med nytt resecentrum vid södra fjärden, 3 985 röstade för en linje längs E4 genom Storfors. Kommunstyrelsen tog del av resultatet.

Vad hände?

Som en del av folkinitiativet bakom folkomröstningen ska resultatet skickas som en skrivelse till Trafikverket, Regeringen och Riksdagens trafikutskott, för att tydliggöra kommunens ställningstagande och försöka påskynda byggandet av Norrbotniabanan.

Vad hände?

Som del av Kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt redovisade Fastighets- och servicenämnden sin verksamhet – bland annat beredskapsfrågor, fastighetsförsäljningar och underhållsskuld. Kommunstyrelsen bedömde redovisningen som tillräcklig.

Vad hände?

Motsvarande uppsiktskontroll för kostnämnden, som ansvarar för skolmåltider och andra kommunala måltider. Kommunstyrelsen bedömde redovisningen som tillräcklig.

Vad hände?

Med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Europa och ökande klimatpåverkan tar kommunen fram riktlinjer för "trygghetsskapande punkter" – fasta och mobila platser dit invånare kan vända sig för information och stöd vid kriser och höjd beredskap.

Vad hände?

Luleå Tekniska Universitet lägger ner forskningsämnet Träteknik av ekonomiska skäl, vilket gör att den tidigare centrumbildningen Träcentrum Norr ombildas till en insamlingsstiftelse. Piteå kommun har historiskt bidragit med 200 000 kr/år men föreslås nu sänka stödet till 100 000 kr/år 2026–2028 på grund av minskad budget i tillväxtpolitiska reserven. SD ville avslå fortsatt stöd helt, medan KD och M ville bifalla det (minskade) stödet – vilket blev beslutet.

Vad hände?

Samtliga kommunala bolag lämnade sina årsredovisningar för 2025, som Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner. Inget av bolagens redovisningar diskuterades eller ifrågasattes – rutinmässig hantering utan yrkanden eller reservationer.

Vad hände?

Kommunens tioåriga policy "Modell för en attraktiv skola" från 2013 uppdateras efter en utredning (med extern hjälp från Gullers Grupp) om hur Piteå kan fortsätta erbjuda en attraktiv grundskola. Uppdateringen är enligt förvaltningen en "mild revidering" för att anpassa till ny lagstiftning och dagens utmaningar, bland annat lärarbrist.

Vad hände?

Motsvarande uppdatering för förskolepolicyn. V, KD och SLP ville skärpa formuleringarna – bland annat att Skolverkets rekommendationer om barngruppers storlek och minimibemanning "ska" följas (inte bara "bör"), samt tydligare krav på att förskolans miljö ska vara säker för både barn och personal. C och majoriteten röstade istället för förvaltningens ursprungliga, mer flexibla formulering, och det blev beslutet. V, KD och SLP reserverade sig.

Vad hände?

Piteå kommun får överlag goda betyg av invånarna (Nöjd medborgarindex 81, över rikets 78) – 94 % tycker Piteå är en bra plats att leva på. Men undersökningen visar en dramatisk försämring för äldreomsorgen: andelen som ger höga betyg har rasat från 74 % (2021) till 49 % (2025) – en betydligt större nedgång än i riket. Också träffpunkter för äldre och mötesplatser för unga har försämrats markant. Förtroendet för kommunens politiker sjunker, med tydlig könsskillnad (kvinnor mer kritiska). Kommunstyrelsen beslutade att skicka resultatet vidare till alla nämnder och bolag som underlag för utvecklingsarbete.

Vad hände?

Kommunen antar sin första AI-policy, som ska styra hur AI får användas i verksamheten – med fokus på transparens, källkritik och att medarbetare alltid ansvarar för underlag som lämnas vidare oavsett vilka AI-verktyg som använts. Policyn tar även hänsyn till en tidigare bifallen motion om att "ursprungsdeklarera" AI-användning.

Vad hände?

Ett stort antal ändringar i det dokument som reglerar hur Kommunstyrelsen och nämnderna ska arbeta – bland annat flyttas ansvaret för operativt näringslivsarbete från Kommunstyrelsen till Samhällsbyggnadsnämnden (kopplat till §98). V ville dessutom stryka alla hänvisningar till medborgarförslag (som redan avskaffats 2023), lägga till en punkt om aktiva åtgärder mot diskriminering, och byta ut ordet "styrelsen" mot "kommunstyrelsen" genomgående. S gick med på att stryka medborgarförslags-hänvisningarna, men inte de andra två ändringarna. V reserverade sig eftersom inte alla deras förslag antogs.

Vad hände?

En teknisk komplettering av bolagsordningen för det delägda bolaget Norrfab, där en "hembudsklausul" (som reglerar hur aktier får säljas mellan ägarna) läggs till igen efter att den av misstag föll bort vid en tidigare revidering.

Vad hände?

Pireva inför en ny typ av avfallshämtning ("bottentömmande behållare", vanligast vid flerfamiljshus) och behövde komplettera avfallstaxan med priser för detta, eftersom det missades i höstens taxebeslut.

Vad hände?

Kommunen är skyldig att rapportera hur många beviljade insatser (till exempel hemtjänst) som inte satts igång inom tre månader. Under fjärde kvartalet 2025 fanns 11 sådana ej verkställda beslut – en förbättring med åtta färre än föregående kvartal.

Vad hände?

Motsvarande rapportering för LSS-insatser (stöd till personer med funktionsnedsättning). 14 beslut var inte verkställda inom tre månader under fjärde kvartalet – fyra färre än föregående kvartal.

Vad hände?

Kommunfullmäktige gav 2024 Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över hastighetsgränser vid förskolor. Nämnden har nu beslutat att sänka hastigheten till 30 km/h vid tio gator utanför förskolor i bland annat Lillpite, Svensbyn, Hortlax, Strömnäs och Öjebyn, för att minska olycksrisken när barn och föräldrar korsar gatan. Kommunstyrelsen godkände att uppdraget är slutfört.

Vad hände?

SLP ville att ledande politiker, bolagsledningar och förvaltningschefer i Piteå ska säkerhetsprövas enligt säkerhetsskyddslagen, med hänvisning till ett försämrat säkerhetsläge. Kommunen svarade att man redan har en säkerhetsskyddsanalys som styr vilka som behöver säkerhetsprövas utifrån vilken information de har tillgång till, och att nuvarande analys inte pekar på behov av att klassa fler personer – men att detta kan ändras vid framtida uppdateringar. SLP ville bifalla sin egen motion men förlorade.

Vad hände?

SLP ville att Räddningstjänsten skulle få ansvar för att kartlägga och registrera alla hjärtstartare i kommunen, se till att fler är tillgängliga dygnet runt, och stärka HLR-utbildning. Kommunen svarade att detta ligger utanför Räddningstjänstens nuvarande uppdrag och resurser, att det redan finns ett nationellt register (som ägarna själva ansvarar för) samt att utbildning i HLR redan sker. Motionen avslogs utan att någon reserverade sig.

Vad hände?

SLP ville ge omsorgstagare rätt att välja kön på personal vid känsliga insatser som dusch och toalettbesök. SD stödde motionen. Socialnämnden och S avslog förslaget med hänvisning till personalbrist, risk för försämrad kontinuitet och vårdkvalitet, samt att det kan strida mot diskrimineringslagens krav på likabehandling av personal. Nämnden betonade att individuella önskemål redan i dag beaktas vid särskilt känsliga situationer, men utan att det blir en generell rättighet.