Kommunstyrelsen 2 mars 2026

Vad hände?

Som en del av kommunstyrelsens skyldighet att ha uppsikt över alla nämnder kallas varje nämnd årligen till kommunstyrelsen för att redogöra för sin verksamhet, ekonomi, arbetsmiljö och eventuella problem. Denna gång var det Barn- och utbildningsnämndens tur. Förvaltningschefen och nämndens ordförande (C) redogjorde muntligt för läget inom förskola och skola. Inget nytt beslut fattades, kommunstyrelsen bara tog emot och godkände redovisningen.

Vad hände?

Kommunstyrelsen bestämde hur pengarna i den kommunala "planreserven" ska användas under 2026 – pengar som finansierar utredningar och planer inför framtida byggprojekt. Bland posterna finns en ny översiktsplan, en förstudie om centrala Piteås utveckling, planer för fler bostäder på Fårön, en ny detaljplan för verksamhetsområdet Sandholmen och förberedelser inför Norrbotniabanan (bland annat kring Haraholmen och Pitholm). Beslutet gäller bara fullt ut om kommunfullmäktige samtidigt godkänner att pengar som inte användes 2025 får föras över till 2026.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog sin egen plan för hur den ska kontrollera att verksamheten sköts rätt under 2026 – bland annat kring IT-säkerhet och civilt försvar. Vänsterpartiet meddelade att man inte deltog i beslutet, utan att någon anledning anges i protokollet.

Vad hände?

Kommunstyrelsen tog emot en samlad redovisning av hur alla kommunens nämnder – bland annat socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden – har jobbat med sin egen interna kontroll under 2025, och vilka planer de har för 2026. Ingen ny sakfråga behandlades, det är en ren avstämning.

Vad hände?

Kommunstyrelsen godkände sin egen årsredovisning för 2025. Samtidigt gav man, efter ett gemensamt förslag från S, V, SLP, M och KD, kommunledningsförvaltningen ett tydligt uppdrag: sjukfrånvaron bland kvinnor inom förvaltningen har ökat kraftigt – från 4,3 procent 2024 till 8 procent 2025 – och särskilt hög är den inom HR-avdelningen (11,4 procent) och ekonomiavdelningen (8,9 procent). Förvaltningen ska nu utreda orsakerna, särskilt långtidssjukskrivningar, könsskillnader och arbetsmiljö, och komma med en åtgärdsplan senast första kvartalet 2027.

Vad hände?

Kommunstyrelsen beviljade 42 200 kronor till Norrbottens Föreningsarkiv, som bevarar handlingar från föreningslivet i länet, bland annat cirka 430 arkiv med koppling till Piteå. Beloppet motsvarar ungefär 1 krona per invånare.

Vad hände?

Kommunstyrelsen beslutade att betala totalt 1 112 500 kronor (556 250 kr per år) till bolaget Norrbotniabanan AB för 2026 och 2027. Bakgrunden är att bolaget fått betydligt mindre kostnader än väntat under 2024–2025 på grund av förseningar i järnvägsprojektet och väntan på politiska beslut – av tidigare beviljade 13 miljoner kronor användes bara en bråkdel. Nu vill bolaget använda resten (8,9 miljoner kronor från flera kommuner och regioner tillsammans) under de kommande två åren, eftersom Norrbotniabanan-projektet väntas få fart genom nya beslut från regeringen och EU.

Vad hände?

Kommunstyrelsen beviljade 5 miljoner kronor för Piteå kommuns eget arbete med Norrbotniabanan under 2026 – pengar som bland annat går till löner för projektledare (för själva järnvägsprojektet och för det nya resecentrumet), en kommunikatör, olika trafik- och infrastrukturutredningar (till exempel kring Timmerleden och station i Norrfjärden) samt bidrag till Norrbotniabanan AB.

Vad hände?

Kommunstyrelsen beslutade formellt att flytta ner det praktiska ansvaret för arbetsmiljöfrågor till kommundirektören, som sedan kan fördela uppgifterna vidare till chefer i organisationen. Det är en administrativ, lagstadgad rutin som görs årligen/vid behov.

Vad hände?

Ordföranden redogjorde muntligt för vad som togs upp på senaste styrelsemötet i det kommunala bolagskoncernen PIKAB, bland annat VD-rapport, ekonomi, utdelning till kommunen, lån, och en översyn av bolagsordningen för Norrfab. Det är en del av kommunstyrelsens löpande tillsyn över de kommunala bolagen.

Vad hände?

Kommunstyrelsen tog del av en lista över beslut som tjänstepersoner och enskilda politiker fattat på delegation, det vill säga utan att hela kommunstyrelsen behövt besluta. Det handlar bland annat om upphandlingar, val till olika råd och ett partnerskap med AI Sweden.

Vad hände?

Kommunstyrelsen tog emot en lång lista över inkomna handlingar, bland annat protokoll från flera nämnder, ett öppet brev om äldres trygghet, samt flera revisionsrapporter – bland annat om kommunstyrelsens egen ärendeprocess, kommunens näringslivsarbete och socialnämndens styrning av sin verksamhet.

Vad hände?

Efter en utredning som kommunfullmäktige beställt 2025 föreslår kommunstyrelsen att Piteå inte ska införa avgifter för parkering på kvällar, nätter och helger. Utredningen visade att beläggningen på parkeringsplatserna är låg vid dessa tider (18–31 procent), vilket enligt lag gör det svårt att motivera avgifter eftersom de bara får tas ut "för trafikens ordnande". En fastighetsägare som konsulterades i frågan förordade också att inget ändras, med hänvisning till att det ska vara enkelt att handla och driva företag i centrum.

Vad hände?

SLP ville att kommunen skulle redovisa alla kostnader – resor, arbetstid, administration – för samarbetet med staden Chinsali i Zambia, samt utvärdera vilken nytta det gett Piteå och ta fram nya rutiner för framtida internationella samarbeten. Kommunen svarade att samarbetet redan finansierats och granskats genom det statliga stödprogrammet ICLD, med revisorsintyg och tidsredovisning, och att det inte finns skäl att göra om redovisningen. Motionen föreslogs därför avslås, och ingen reservation lämnades in – inte heller från SLP.

Vad hände?

SLP ville att en sammanfattning av kommunens avslutade samarbete med kinesiska staden Dongying – som redan redovisats i en interpellation i november 2025 – skulle publiceras på kommunens hemsida. Kommunen svarade att samarbetet är avslutat sedan det bedömdes inte ge tillräcklig nytta, att det inte längre är aktuellt, och att ny information om det inte tillför något inför lanseringen av kommunens nya webbplats. Motionen ansågs därför besvarad.

Vad hände?

SLP ville att kommunen varje år ska publicera en offentlig sammanställning av alla internationella samarbeten och kontakter på sin hemsida, med hänvisning till att kommunen själv nämnt idén i ett interpellationssvar. Kommunen instämde i att öppenhet är viktigt, men menade att arbetet redan pågår genom en översyn av riktlinjerna för internationellt arbete under 2026, och att man redan publicerar information om EU-samarbeten, vänorter och andra samarbeten – men inte som en fullständig årlig förteckning. M, KD och SLP ville gå vidare direkt och godkänna motionen, men förlorade omröstningen mot S, C, V och SD som ville avvakta det pågående riktlinjearbetet.

Vad hände?

SLP ville ha en fullständig redovisning senast juni 2026 av kommunens partnerskapsprojekt med ukrainska staden Lutsk – kostnader, tjänstemännens tidsåtgång, mål och resultat – samt en modell för årlig rapportering av framtida internationella samarbeten. Kommunen svarade att projektet redan följer finansiären ICLD:s krav på rapportering och revision, att politiken har löpande insyn via en styrgrupp med både majoritet och opposition, och att projektet inte avslutas förrän hösten 2026 – vilket gör motionens tidskrav (juni 2026) omöjligt att uppfylla. M, KD och SLP ville godkänna motionen men förlorade mot S, C, V och SD.

Vad hände?

Miljöpartiet ville att Piteå kommun ska ta fram en egen strategi för naturrestaurering – konkreta, tidsatta åtgärder för biologisk mångfald, vattenkvalitet och skydd av mer natur (i dag är bara 1,5 procent av Piteås landyta naturreservat, jämfört med 12,6 procent i hela landet). Kommunen höll med om att det är en viktig fråga, men ville vänta med ett eget beslut tills en nationell naturrestaureringsplan – som är på väg fram för att uppfylla EU:s krav – är klar, väntad 2027. I bakgrunden fanns också en oro för att en lokal plan kan bli en extra börda för skogsindustrin, som är en stor arbetsgivare i Piteå. Vänsterpartiet och SLP ville gå vidare direkt med en egen strategi men förlorade omröstningen.

Vad hände?

SLP ville utreda om Piteå kan införa en lokalt vald, partipolitiskt obunden nämnd i en eller flera bygdenheter – inspirerad av "Svågadalsmodellen" i Hudiksvalls kommun, som styr skola, äldreomsorg, kultur och landsbygdsutveckling i sin bygd med en egen budget på nästan 16 miljoner kronor. Kommunen konstaterade att modellen i Hudiksvall haft problem med bristande intern kontroll och sjunkande valdeltagande (53 procent i senaste valet), att den skulle kräva mycket administration, och att Piteå redan satsar på lokal service genom bland annat en ny servicepunkt i Markbygden. Motionen föreslogs därför avslås, utan att SLP protesterade formellt.

Vad hände?

SLP ville att hushåll som helt komposterar sitt eget matavfall (till exempel via bokashi eller varmkompost) ska slippa betala avgiften för matavfallshantering i det nya tvåkärlssystemet för sopor. Både Samhällsbyggnad och avfallsbolaget Pireva varnade för att en sådan rabatt riskerar att uppmuntra folk att säga upp sina matavfallskärl utan att verkligen kompostera – med resultatet att mer matavfall hamnar fel, i restavfallet. Enligt den senaste plockanalysen hamnar redan nästan 30 procent av allt matavfall i fel kärl i dag. SLP ville gå vidare med avgiftsbefrielsen men förlorade omröstningen; Vänsterpartiet valde att inte delta i beslutet.

Vad hände?

SLP ville att den gemensamma räddningsnämnden för Piteå och Älvsbyn skulle utreda om Piteå bör ha tre heltidsbemannade brandstationer. Räddningstjänsten själv, som fått motionen på remiss, svarade att man redan följer ett godkänt handlingsprogram som tillsynsmyndigheten (Myndigheten för civilt försvar) inte haft några invändningar mot, och att en stor utredning skulle ta resurser från annat pågående utvecklingsarbete, särskilt kring höjd beredskap. Räddningsnämnden själv rekommenderade avslag, vilket kommunstyrelsen följde utan protester.

Vad hände?

SLP ville att kommunen ska ta fram särskilda riktlinjer som hindrar kommunala bolag och verksamheter som får kommunalt stöd från att ha inslag som "godisregn" eller massutdelning av godispåsar vid barn- och familjeevenemang, och istället uppmuntra frukt och hälsosamma alternativ. Kommunen svarade att en befintlig kostpolicy redan styr detta – den slår fast att mat och förtäring vid kommunala evenemang ska vara hälsosam, hållbar och följa Livsmedelsverkets rekommendationer – och att motionens syfte därför redan är tillgodosett. Motionen föreslogs avslås utan protester.