Kommunstyrelsen 7 juni 2023 §§ 136-141, 143-164

Vad hände?

Piteå Dam (damfotbollen) och Sparbanken Nord har sedan 2015 drivit "Lagkamrat", ett projekt där elitidrottare besöker äldreboenden för att sätta guldkant på tillvaron för de äldre. Nu vill man utöka projektet till att även omfatta barn och unga i grundskolan, och Piteå Dam ansökte om att kommunen skulle höja sin medfinansiering från tidigare max 300 000 kr/år till max 1 000 000 kr/år (fortsatt krona-mot-krona mot andra finansiärer). Kommunens tjänstepersoner var positiva till projektet men ansåg sig inte kunna möta hela önskan om högre bidrag. M och V ställde sig bakom förvaltningens förslag om att behålla nivån på max 300 000 kr/år, och det blev beslutet.

Vad hände?

Piteå IF FF driver tillsammans med näringslivet projektet "Samhällsvinsten" som ska ge Piteås ungdomar pop-up-fritidsgårdar och aktiviteter, bland annat "Öppna hallen" och nattfotboll med fokus på integration av ensamkommande ungdomar. Kommunen beviljade 100 000 kr i medfinansiering. Tjänstepersonerna påpekade att detta egentligen är en verksamhet som Kultur- och fritidsnämnden borde ansvara för, och att pengarna nu tar upp hela kommunstyrelsens bidragspott för året, vilket kan tränga undan andra ansökningar. M och V ställde sig bakom förslaget.

Vad hände?

Fastighets- och servicenämnden begärde att få flytta 2 miljoner kronor, som redan var avsatta för laddinfrastruktur till kommunens tjänstebilar, från kommunstyrelsens centrala pott till sin egen budget. Pengarna ska användas till laddplatser vid bland annat Hortlaxgården, Trädgårdens Äldrecentra och i stadshusets garage. Kommunstyrelsen godkände detta.

Vad hände?

Piteå kommun är delägare i ett gemensamt försäkringsbolag för tio kommuner. Enligt ägaravtalet måste kommunen skjuta till pengar om bolagets kapitalkrav (solvenskrav) inte är uppfyllt. Efter 2022 års bokslut behövde Piteå betala in cirka 4,4 miljoner kronor för att bolaget ska klara Finansinspektionens krav.

Vad hände?

Kommunens bostadsbolag AB PiteBo har haft samma kreditgräns (20 miljoner kr) i 10–20 år trots att verksamheten vuxit kraftigt och kostnaderna stigit, bland annat på grund av höjda räntor. PiteBo ville få en permanent höjning till 40 miljoner kr. Kommunens tjänstepersoner föreslog istället en tillfällig höjning till 40 miljoner kr under ett år (juli 2023–juni 2024), med hänvisning till att hela kommunkoncernen behöver hålla nere sin totala skuldsättning inför stora investeringar. Kommunstyrelsen gick på det tillfälliga förslaget.

Vad hände?

Som en del av Piteå kommuns roll i totalförsvaret utsåg kommunstyrelsen en signalskyddschef och en biträdande signalskyddschef. Dessa personer ansvarar för att säkerhetskänslig information kan krypteras och skickas säkert mellan kommunen, andra kommuner, regionen och Länsstyrelsen.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog en ny informationshanteringsplan (som ersätter den gamla "dokumenthanteringsplanen") för ekonomi- och inköpsverksamheten. Planen styr hur kommunens handlingar ska hanteras, bevaras eller gallras enligt arkivlagen. Kommunstyrelsen uppmanade även alla andra nämnder att anta motsvarande gemensamma delar.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog en riktlinje som ska hjälpa nämnder och kommunala bolag att hantera sitt ansvar enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR), till exempel när man delar personuppgiftsansvar med andra eller anlitar underleverantörer.

Vad hände?

Kommunstyrelsen upphävde de gamla riktlinjerna för vänortssamarbete eftersom de blivit överflödiga sedan kommunen redan 2022 antog nya, bredare "Riktlinjer för internationellt arbete" som täcker samma område.

Vad hände?

Piteå kommun fick möjlighet att svara på en statlig remiss om skärpta straff för grova vapen- och sprängämnesbrott. Berörda förvaltningar hade inga synpunkter, och kommunstyrelsen beslutade att lämna det svaret vidare utan invändningar.

Vad hände?

En statlig utredning föreslår att staten (Försäkringskassan), inte kommunerna, ska ta över hela ansvaret för beslut om och finansiering av personlig assistans från 2026, samt att kommunernas skyldighet att medfinansiera de första 20 timmarna per vecka ska tas bort. Kommunstyrelsen valde att instämma med utredningens förslag utan egna tillägg eller kritik.

Vad hände?

Kommunstyrelsen godkände en lista över beslut som tjänstepersoner fattat på delegation, till exempel borgensåtaganden för kommunala bolag och olika upphandlingar/tilldelningsbeslut.

Vad hände?

Kommunen köper tillbaka en tomträtt i Svensbyn (tidigare bensinstation, drivmedelsförsäljning av OK-Norrbotten) för 1,8 miljoner kronor, efter att fastigheten legat ute till försäljning och en värdering visat ett lägre värde (1,6 miljoner kr). Marken har tidigare varit förorenad och saneringsarbete har pågått; ansvaret för eventuell kvarstående sanering ligger kvar på OK-Norrbotten så länge företaget inte går i konkurs, vilket bedöms som osannolikt. C ställde sig bakom förslaget, och det blev enigt beslut.

Vad hände?

Kommunstyrelsen fastställde sammanträdesdatum för 2024. Moderaterna ville flytta kommunfullmäktiges möte den 24 juni till innan midsommar, men det förslaget föll och Socialdemokraternas linje – att behålla ursprungsförslaget – vann. Moderaterna reserverade sig mot beslutet.

Vad hände?

Efter en lagändring i yttrandefrihetsgrundlagen 2023 upptäckte kommunen att det formella beslutet om att utse en särskild "ansvarig utgivare" för webbsändningarna av kommunfullmäktiges möten inte längre behövs, eftersom Piteå kommun inte räknas som ett massmedieföretag i lagens mening. Kommunstyrelsen föreslår därför att kommunfullmäktige river upp det tidigare utgivarbeslutet. Varje ledamot ansvarar även fortsättningsvis själv för det denne säger, och kommunstyrelsen förblir personuppgiftsansvarig för sändningarna.

Vad hände?

Kommunstyrelsen redovisade, som sker två gånger per år, vilka motioner, medborgarförslag och Piteförslag som ännu inte är färdigbehandlade i systemet, för kommunfullmäktiges kännedom.

Vad hände?

Ukrainska medborgare med tillfälligt skydd har normalt inte rätt till kommunal SFI-utbildning (svenska för invandrare). En ny statlig förordning gör det möjligt för kommuner att ändå erbjuda SFI till denna grupp, och staten kompenserar delvis kostnaden. Piteå har cirka 60 ukrainska medborgare, och kommunen bedömer att statens bidrag inte räcker fullt ut – det kan behövas ytterligare 850 000 kr 2023 och 1,6 miljoner kr 2024 från kommunens egna medel. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige öppnar för att finansiera detta med andra pengar än enbart statsbidrag, genom att göra ett undantag från ett äldre fullmäktigebeslut om att flyktingmottagandet ska finansieras enbart med statliga medel.

Vad hände?

En ny statlig föreskrift (från MSB) krävde att kommunerna tar fram nya handlingsprogram för räddningstjänst enligt en bestämd mall. Piteå och Älvsbyn hade fått ett föreläggande om att vara klara senast april 2023 (vilket redan passerats). Den gemensamma räddningsnämnden för Piteå och Älvsbyn godkände ett nytt handlingsprogram och kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige antar det samt lämnar över framtida beslut om programmet till räddningsnämnden direkt, istället för att det behöver gå via fullmäktige varje gång.

Vad hände?

Som en följd av att kommunfullmäktige antar det nya handlingsprogrammet i §159 upphävs det gamla "Handlingsprogram för skydd mot olyckor".

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog ett nytt reglemente som reglerar hur nämnder ska hantera personuppgifter när de agerar som "personuppgiftsbiträde" åt en annan nämnd, som krävs enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Vad hände?

Efter att Bussgods i Norrbotten AB gått med stora förluster 2019/2020 och Region Norrbotten sagt upp det gamla finansieringsavtalet, behövde kommunalförbundet för kollektivtrafiken i Norrbotten (RKM) en ny förbundsordning. En arbetsgrupp med representanter från regionen och kommunerna tog fram ett nytt, i huvudsak redaktionellt uppdaterat förslag (det är andra försöket – ett tidigare förslag röstades ner 2022). Piteås samhällsbyggnadsförvaltning påpekade att förbundets medlemmar egentligen borde enas om en gemensam vision för kollektivtrafiken (trafikförsörjningsprogrammet) innan man justerar organisation och finansiering, men tyckte ändå att den nu föreslagna, begränsade uppdateringen kunde godkännas.

Vad hände?

En invånare i Markbygden lämnade ett medborgarförslag om att kommunen ska återinföra skolskjuts för förskolebarn (3–5 år), en förmån som fanns när skolan i Långträsk lades ner 2011 men som Barn- och utbildningsnämnden tog bort 2020 efter att ha bedömt att den bröt mot kommunallagens likställighetsprincip (att alla invånare ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för annat). Enligt förvaltningen och en kammarrättsdom finns det inget lagligt stöd för att ge just den här gruppen extra skolskjuts, och om kommunen skulle erbjuda transport måste det i så fall gälla alla 1 846 förskolebarn i Piteå för att uppfylla likställighetsprincipen – vilket varken är ekonomiskt eller praktiskt rimligt (bland annat på grund av krav på bilbarnstolar). C:s andre vice ordförande uttryckte förståelse för familjernas svåra situation men menade att kommunen saknar laglig grund att bevilja förslaget. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår förslaget.