Kommunstyrelsen 16 januari 2023

Vad hände?

Kommunstyrelsen beslutade att inte genomföra någon fokusdialog (tematisk medborgardialog) under 2023, till skillnad från 2016–2022 då 1–3 sådana dialoger hållits varje år. Istället ska kommunledningsförvaltningen utvärdera alla tidigare fokusdialoger och medborgardialogmetoder – inklusive kostnader och nytta – och komma tillbaka med förslag senast november 2023. S lade till ett tillägg om att kostnaderna och nyttan uttryckligen ska redovisas, vilket klubbades utan motstånd.

Vad hände?

Frågan gällde om en ny medborgarpanel (som kommunen rådfrågar i olika ärenden) skulle rekryteras direkt inför den nya mandatperioden, som brukligt. SLP ville rekrytera en ny panel omedelbart. Majoriteten, med S i spetsen, ville istället vänta tills utvärderingen av fokusdialoger och medborgardialogmetoder (se § 5) är klar i november 2023. Den befintliga panelen på 354 personer används under tiden.

Vad hände?

Kommunstyrelsen uppdaterade reglerna för vilka beslut tjänstepersoner eller politiker får fatta utan att gå via hela kommunstyrelsen. En central ändring: inköpschef eller ekonomichef får nu själva besluta om upphandlingar upp till 120 prisbasbelopp (cirka 6,3 miljoner kronor) – en höjning från tidigare nivå. Nya regler infördes också för så kallade trepartsavtal där Piteå kommun går i borgen för leverantörers inköp via HBV:s ramavtal. Moderaterna ville att gränsen för när kommunstyrelsen själv måste godkänna större upphandlingar skulle ligga kvar på en lägre nivå, 46 prisbasbelopp. M förlorade omröstningen och den högre gränsen, 120 prisbasbelopp, klubbades.

Vad hände?

Kommunstyrelsen utsåg sju ledamöter och sju ersättare till sitt eget arbets- och personalutskott för mandatperioden, med S, C och M som dominerande partier. En ersättarplats för majoriteten lämnades vakant.

Vad hände?

S valdes till ordförande och S till vice ordförande för utskottet.

Vad hände?

Samma sammansättning som arbets- och personalutskottet utsågs att även utgöra styrelse för Piteå allmänna näringslivsfond.

Vad hände?

S och S valdes till ordförande respektive vice ordförande för näringslivsfonden.

Vad hände?

Kommunstyrelsen utsåg sina fem ledamöter och fem ersättare till Plan- och tillväxtkommittén, som hanterar plan- och tillväxtfrågor. Både S/C:s och M:s nominerade kandidater fick plats i den slutliga listan. Fyra ledamöter och fyra ersättare från Samhällsbyggnadsnämnden återstår att utse.

Vad hände?

S valdes till ordförande och S till vice ordförande.

Vad hände?

C och M utsågs till Piteås vattenpolitiker, en roll som funnits sedan 2010 för att främja dialog om vattenfrågor mellan kommunerna i Bottenvikens vattendistrikt.

Vad hände?

Kommunstyrelsen skulle utse en ledamot och en ersättare till nätverket SERN, som ska främja samarbeten mellan svenska och italienska aktörer inom bland annat miljö, kultur och entreprenörskap. S valdes enhälligt till ledamot. Till ersättare fanns två förslag: Vänsterpartiet nominerade V, Sverigedemokraterna nominerade SD. Eftersom det fanns två förslag krävdes sluten omröstning. SD fick 4 röster, V fick 2 röster och 9 ledamöter avstod, vilket gjorde SD:s kandidat vald.

Vad hände?

En utvärdering visade att det digitala förslagssystemet Piteförslag (infört 2021, kräver stöd av minst 42 pitebor för att gå vidare) fungerat bättre än det gamla medborgarförslaget – snabbare handläggning, bättre återkoppling och mer engagemang. Kommunstyrelsen beslutade att skicka utvärderingen vidare till kommunfullmäktige för kännedom, som underlag inför nästa ärende om att avskaffa medborgarförslagen.

Vad hände?

Piteå kommun införde medborgarförslag 2005, en rättighet för alla folkbokförda att lämna förslag som kommunen måste behandla formellt. Efter att Piteförslag införts 2021 och visat sig fungera bättre (se § 21), föreslog kommunledningsförvaltningen att medborgarförslagen helt avskaffas till förmån för Piteförslag. M och S ville förtydliga i beslutstexten att Piteförslag ska finnas kvar. Kommunstyrelsen föreslår nu att kommunfullmäktige tar det slutliga beslutet.

Vad hände?

Piteå kommun är tvingat av Naturvårdsverket att ta fram ett åtgärdsprogram sedan miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) överskreds 2020 vid mätningar på Prästgårdsgatan. I december 2022 skickade kommunfullmäktige tillbaka ärendet för mer utredning, med krav på att stryka en åtgärdspunkt om Lillbrogatan, utreda enkelriktning, behålla 54 parkeringsplatser och invänta ny mätutrustning. Kommunledningsförvaltningen höll fast vid sitt ursprungliga förslag, med hänvisning till flera tidigare trafikutredningar som visat att en enkelriktning riskerar ge köer på andra gator. Vänsterpartiet och Centerpartiet röstade för att gå vidare med förvaltningens ursprungliga förslag, inklusive punkten om Lillbrogatan. Moderaterna ville stryka den punkten och istället enkelrikta gatan, behålla parkeringarna och vänta på ny mätutrustning – med stöd av KD och SD, men förlorade omröstningen och protesterade skriftligt.

Vad hände?

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar ett uppdaterat aktieägaravtal för det gemensamt ägda bolaget Investeringar i Norrbotten AB, ägt av Region Norrbotten (75,8 %) och länets 14 kommuner (Piteå äger 3,4 %). Det gamla avtalet hade löpt ut sedan 2020; det nya är i övrigt oförändrat men saknar tidsbegränsning, i linje med kommunens övriga gemensamt ägda bolag.