Kommunfullmäktige 27 oktober 2025

Vad hände?

En moderat ledamot och en sverigedemokratisk ersättare i fullmäktige avgick från sina uppdrag. Fullmäktige godkände avgångarna och begärde att Länsstyrelsen via rösträkning utser nya personer.

Vad hände?

Efter att en moderat kommunstyrelseledamot avgått utsåg fullmäktige M till ny ledamot i kommunstyrelsen för resten av mandatperioden.

Vad hände?

Samma person (M) utsågs även till ny ledamot i krisledningsnämnden efter samma avgång.

Vad hände?

M utsågs också till ny ledamot i det kommunala bolagskoncernens moderbolag PIKAB, efter samma avgång som i §239–240.

Vad hände?

En SD-ledamot i valnämnden avgick och ersattes av SD för resten av mandatperioden.

Vad hände?

C utsågs till ny ersättare i miljö- och tillsynsnämnden, och SD utsågs till ny ledamot efter en avgången SD-ledamot.

Vad hände?

En KD-ersättare i socialnämnden avgick och ersattes av KD.

Vad hände?

C utsågs till ny godman vid lantmäteriförrättningar efter en avgången C-representant.

Vad hände?

En moderat ledamots avgång som ombud i Norrbottens kommunförbund godkändes. Ingen ny person nominerades än – det görs vid senare tillfälle.

Vad hände?

En S-ersättare i samhällsbyggnadsnämnden avgick och ersattes av S.

Vad hände?

4 012 pitebor skrev under ett folkinitiativ för att kräva en folkomröstning om hur Norrbotniabanan ska dras genom Piteå – antingen längs E4 vid Lomtjärn eller genom centrum vid södra fjärden (Trafikverkets nuvarande plan). Det krävs minst 10 procent av kommunens röstberättigade (cirka 3 400 personer) för att ett folkinitiativ ska kunna prövas, och underskrifterna godkändes efter kontroll. SKR bedömde att fullmäktige kunde besluta i frågan trots att själva järnvägsdragningen formellt beslutas av Trafikverket. Samtliga partier ställde sig bakom förslaget, och eftersom inte två tredjedelar röstade emot blev resultatet att folkomröstning ska hållas.

Vad hände?

Fullmäktige beslutade om alla praktiska detaljer för folkomröstningen: den hålls söndagen den 22 februari 2026 – som ett eget, fristående val och inte i samband med de allmänna valen i september 2026. MP, V och SjP ville i stället vänta till september 2026 för att spara pengar och få högre valdeltagande, men förlorade mot S, C, M, SD, KD och SLP som prioriterade att kunna påverka Trafikverket snabbare. Frågan blir "Hur vill du att Norrbotniabanan bör dras genom Piteå kommun?" med två svarsalternativ plus "avstår". MP, SjP, KD, SD och SLP ville använda exakt den formulering som stod i folkinitiativet, medan S och C (utifrån kommunstyrelsens presidiums förslag) ville ha en något omarbetad text. Moderaterna ville dessutom stryka ordet "Storfors" ur ett av alternativen. Efter två omröstningar vann S/C:s formulering, med "Storfors" kvar i texten. 50 000 röstsedlar trycks, förtidsröstning sker 16–21 februari och budröstning tillåts, men inte utlandsröstning eller ambulerande röstmottagning.

Vad hände?

Med anledning av folkomröstningen uppdaterades arvodesreglerna för valförrättare och röstmottagare. Timarvoden ersätts av fasta arvoden för att underlätta rekrytering och minska administration. Utbildningsersättningen sänks från 4 till 3 timmars ersättning (i linje med kortare utbildning). KD ville höja arvodet för vice ordförande i vallokal till 3 200 kr men fick inte gehör.

Vad hände?

Kommunen gjorde en lagstadgad översyn av valdistrikten och fann att den nuvarande indelningen fungerar bra – inga förändringar föreslogs inför valen 2026.

Vad hände?

Piteå Hamn AB vill expandera och behöver full kontroll över mark inom hamnområdet som idag är upplåten med tomträtt till de privata bolagen Cabinord och ShoreLink. Fullmäktige beslutade att säga upp fyra tomträttsavtal vid respektive avtalsperiods slut (mellan 2028 och 2042) för att ge hamnen rådighet att utveckla verksamheten och kunna upphandla hamnverksamheten konkurrensneutralt.

Vad hände?

Trots att den nya socialtjänstlagen formellt lägger ansvaret för budget- och skuldrådgivning på socialnämnden beslutade fullmäktige att kommunstyrelsen även fortsatt ska ansvara för denna verksamhet. Skälet är att medborgare uppgett att de tycker det känns mindre stigmatiserande att vända sig dit än till socialtjänsten. Reglementet förtydligades också kring civil beredskap och nämndernas processbehörighet.