Kommunfullmäktige 14 december 2023

Vad hände?

Piteås regler för avfallshantering behövde uppdateras efter att Pirevas styrelse redan i oktober beslutat om en rad mindre justeringar – bland annat att det är Kommunstyrelsen och inte Samhällsbyggnadsnämnden som är avfallsansvarig, och att verksamheter ska anmäla till Pireva om de vill ha kommunal insamling av förpackningar. Fullmäktige måste enligt lag alltid klubba även mindre ändringar i föreskrifterna, så ärendet kom hit för formellt beslut. Inget parti hade invändningar.

Vad hände?

Från 2027 måste alla kommuner samla in förpackningsavfall (plast, papper, metall, glas) direkt vid fastigheten. Pireva utredde tre modeller – fyrfackssystem, tvåfackssystem och optisk sortering – tillsammans med Lumire och flera andra aktörer. Tvåfackssystemet valdes eftersom det bedöms ge bättre arbetsmiljö och säkerhet för sopbilspersonalen, är mer flexibelt om reglerna ändras igen, och är billigast: beräknat underskott på 1,3 miljoner kronor per år jämfört med 6,5 miljoner för fyrfackssystemet. Investeringen uppgår till 85 miljoner kronor och omfattar cirka 12 000 villahushåll och 3 800 fritidshus. Alla partier ställde sig bakom förslaget.

Vad hände?

Ny lag kräver att varje kommun tar fram en långsiktig plan för vatten och avlopp, inklusive åtgärder mot skyfall. Piteås VA-planeringsgrupp har tagit fram en sådan plan som pekar ut norra Fårön som det enda område där kommunalt VA behöver byggas ut 2025–2026. Planen innehåller även åtgärder som ombyggnad av Arnemarks avloppsreningsverk och fördröjningsmagasin mot översvämning i centrala Piteå. Inga invändningar restes.

Vad hände?

Eftersom innehållet i de gamla riktlinjerna (från 2022) nu ersätts av den nya Vattentjänstplanen (§315) upphävdes de gamla riktlinjerna som en ren följdändring.

Vad hände?

Enligt lag måste kommunen efter varje val ta ställning till om översiktsplanen behöver uppdateras. Kommunens förslag var att anta en planeringsstrategi som pekar ut vad som bör ses över framöver. SD ville i första hand avslå hela förslaget, i andra hand skicka det tillbaka för att återinföra ett förslag om att utreda "Lomtjärn södra" som externt handelsområde, i linje med hur norra Lomtjärn redan hanteras. Ordföranden prövade först om ärendet skulle skickas tillbaka men fann att det skulle avgöras samma dag, och sedan vann Kommunstyrelsens förslag. SLP och SD protesterade skriftligt mot beslutet efteråt.

Vad hände?

AB Rawi ska bygga flerbostadshus där Norrmalmskolan idag ligger, enligt en detaljplan som antogs redan 2021. Fullmäktige skickade i oktober 2023 tillbaka ärendet till Kommunstyrelsen för att få klarhet i vilka andra företag som också har rätt att förvärva delar av fastigheten. Nu godkändes det kompletterade avtalet, som sträcker sig till 2026 – längre än de normala två åren – eftersom skolan först måste rivas och flyttas som del av Christinaprojektet.

Vad hände?

Piteå kommun har efter tre års förhandling med Region Norrbotten kommit överens om att köpa den nedlagda vårdcentralen i Norrfjärden för 14,45 miljoner kronor. Byggnaden används redan idag av kommunens förskola (fem avdelningar), och kommunen har sedan 2019 investerat 25 miljoner kronor i att anpassa lokalerna – pengar som annars riskerat att vara bortkastade om regionen sålt till någon annan. Köpet innebär också en ökad driftbudget på 2,35 miljoner kronor per år. Norrfjärden pekas samtidigt ut som ett område med plats för 500–1000 nya bostäder i framtiden.

Vad hände?

Kommunen är enligt avtal med SKR och MSB skyldig att ha ett styrdokument för sitt krisberedskapsarbete. Det gamla dokumentet hette "Program för krisberedskap och civilt försvar" men byter nu namn till bara "Program för krisberedskap" eftersom civilt försvar inte längre ingår. Innehållet har uppdaterats med bland annat tydligare krav på informationsklassning och kontinuitetsplanering.

Vad hände?

Lagen kräver att varje ny mandatperiod ska ha en fastställd plan för hur kommunen organiserar sig vid extraordinära händelser (till exempel stora olyckor eller samhällskriser). Planen har uppdaterats med bland annat tydligare rutiner för att starta upp den centrala krisledningen och information om krisledningsnämnden, samtidigt som ett föråldrat beredskapsschema och information om samverkan i Norrbottens län togs bort.

Vad hände?

Sedan 2012 har det funnits en Plan- och tillväxtkommitté som skulle samordna strategiska frågor (Kommunstyrelsen) och operativa frågor (Samhällsbyggnadsnämnden) i samhällsplaneringen. Kommunledningsförvaltningen menade att kommittén – som aldrig hade egen beslutsrätt – snarare skapat otydlighet om vem som egentligen bestämmer, och föreslog att den avskaffas till förmån för ordinarie möten mellan förvaltningschefer och nämndsordföranden. V, MP och en ledamot från M ville i stället avslå förslaget och behålla kommittén, med argumentet att den stärkte den politiska insynen i ett tidigt skede av samhällsplaneringen. Efter en formell omröstning vann S och C:s linje med 27 röster mot 20 – hela M, SLP, SD, MP, V och hälften av KD röstade för att behålla kommittén men förlorade.

Vad hände?

En policy från 2011 om bidrag till att förbättra mötesplatser i byar upphävdes eftersom pengarna som avsattes för ändamålet redan är förbrukade.

Vad hände?

Avgifterna för bygglov och plantjänster justerades tekniskt: bland annat förtydligas vilket prisindex som ska användas vid uppräkning, avgiften för utstakning görs om till timtaxa istället för fast avgift eftersom tidsåtgången varierar mycket, och tabellerna i taxan numrerades om.

Vad hände?

En ny EU-förordning gör att kommunen numera ansvarar för viss marknadskontroll, till exempel av märkning på kemiska produkter hos verksamheter som redan har miljötillsyn. Miljö- och tillsynsnämnden får en helt ny, separat taxa för detta, med samma timavgift som gäller för övrig miljötillsyn.

Vad hände?

Hemtjänstavgifter, avgifter för förbrukningsartiklar på äldreboenden samt hyra och omvårdnadsavgift för tillfälliga boenden höjs med 4,6 procent i enlighet med omsorgsprisindex – en automatisk uppräkning som fullmäktige beslutat om redan 2017. En ny avgift på 400 kronor införs för sjuksköterskebesök på jourtid, i linje med vad regionen redan tar ut. Samtidigt föreslog Socialnämnden en förbättring: personer som väntar på beslut om personlig assistans eller bostadsanpassning och därför måste bo tillfälligt på korttidsboende ska undantas hyresavgiften eftersom de inte själva kan påverka väntetiden. S och KD lade dessutom till en tydlig taxegräns (maxtaxa) på 2 574,70 kronor per månad för 2024.

Vad hände?

Piteå kommun överlät 2021 all hantering av färdtjänst och riksfärdtjänst till Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM), i tron att en länsgemensam lösning skulle bli billigare och mer likvärdig. Istället har kostnaderna skenat: kommunen fick 2023 oväntade fakturor på cirka 450 000 kronor för beställningscentralen och en kostnadsökning på 58 procent (cirka 500 000 kronor) för tillståndsprövningen. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att förväntade besparingar inte blivit verklighet och föreslår därför att hela upplägget utreds på nytt, inte bara det aktuella avtalet.

Vad hände?

De nya reglerna om arvoden och ersättningar till politiker, som antogs så sent som november 2022, behövde redan förtydligas på flera punkter – bland annat kring hur förlorad arbetsinkomst beräknas om den inte kan styrkas exakt, vad som räknas som del av uppdraget för politiker med årsarvode, och att reseersättning nu utgår från folkbokföringsadress istället för bostad eller arbetsplats.

Vad hände?

Fullmäktige måste årligen utse vem som representerar kommunen på årsstämman för det kommunala bolagskoncernen PIKAB. S nominerade sina egna företrädare till både ombuds- och ersättarposten, utan motkandidater.

Vad hände?

En S-ledamot i Barn- och utbildningsnämnden avgick från sitt uppdrag, och partiet nominerade en ny ledamot och en ny ersättare för resten av mandatperioden.

Vad hände?

Fullmäktige tog del av en lång lista med handlingar som kommit in till kommunen sedan förra mötet – bland annat en rad nya och uppräknade taxor inom miljötillsyn, livsmedelskontroll, räddningstjänst och alkoholservering, samt granskningsrapporten för delårsbokslutet 2023.

Vad hände?

Fyra SLP-företrädare lämnade in en motion om att vindkraftens vinster i högre grad ska komma kommunens landsbygd till gagn. Fullmäktige beslutade att skicka motionen till Kommunstyrelsen för utredning innan den kan avgöras i sak.

Vad hände?

SLP lämnade in en motion om krisledningsnämndens roll i krisberedskap och civilt försvar. Fullmäktige beslutade att skicka motionen till Kommunstyrelsen för utredning.