Kommunstyrelsen 1 juni 2026

Vad hände?

Ärendet rör uppföljning efter en extern visselblåsargranskning som kostat kommunen närmare 300 000 kr plus moms. Kommunstyrelsen beslutade att förvaltningen ska publicera utredningen (med hänsyn till sekretess), redovisa kostnaden, och fortsätta det påbörjade förbättringsarbetet kring dokumentation och diarieföring. Vänsterpartiet ville gå längre och krävde en djupgående sakgranskning av samtliga fakturor från det anlitade konsultbolaget, med fokus på debiterade timmar, för att avgöra om kommunen borde polisanmäla. Socialdemokraterna avslog detta med motiveringen att ärendet redan är tillräckligt utrett och att varken den externa granskningen eller förvaltningen rekommenderar rättsliga åtgärder.

Vad hände?

Som del av sin uppsiktsplikt gick kommunstyrelsen igenom socialnämndens läge och bedömde plikten fullgjord, men riktade varningar om att styrdokument som internkontrollplanen ska vara antagna och att kostnadsutvecklingen ska analyseras vidare. Bakgrunden är bland annat att socialnämnden i mars beslutade att utöka sin egen ekonomiska ram med 3,9 miljoner kronor – ett beslut kommunstyrelsen ville ha förklarat, eftersom det väcker frågor om ansvarsfördelningen mellan fullmäktige och nämnd. Hemtjänstens stigande kostnader, bland annat kopplat till dubbelbemanning, lyftes också. Vänsterpartiet ville skärpa kraven ytterligare genom ett tilläggsyrkande om att kommunfullmäktige direkt ska besluta att socialnämnden ska analysera nettokostnadsutvecklingen – detta röstades ner.

Vad hände?

Kommunstyrelsen konstaterade att Barn- och utbildningsnämnden, trots ett väntat underskott, minskat sin avvikelse från budget och att åtgärdsarbete pågår. Uppsiktsplikten bedömdes fullgjord, men vikten av fortsatt uppföljning av ekonomi och personalläge understryks.

Vad hände?

Kommunstyrelsen gick igenom bolagen Pajalabostäder AB och Pajala Värmeverk AB genom uppsiktsmöten och bedömde uppsiktsplikten fullgjord. Inget särskilt problem lyfts i beslutet.

Vad hände?

Kommunstyrelsen gick igenom läget hos Lapplands överförmyndarnämnd (gemensam för Pajala, Jokkmokk och Gällivare), som ansvarar för tillsyn av gode män och förvaltare. Uppsiktsplikten bedömdes fullgjord, och en ny återrapportering begärs under fjärde kvartalet 2026.

Vad hände?

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Pajalabostäder AB. Bland nyheterna: bolaget ska möjliggöra snabb omställning och återanvändning av bostäder (t.ex. när behovet av särskilt boende upphör) för att skapa flyttkedjor. Kraven på nya hyresgäster mjukas upp för hushåll med kommunal hyresgaranti eller sociala kontrakt. Bolaget ges också en tydligare roll att stötta kommunen i fastighetsfrågor, och kan ge förtur till "nyckelpersoner" inom kommunen och näringslivet för att underlätta rekrytering.

Vad hände?

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige en reviderad arbetsordning: tydligare regler för replik/kontrareplik (1 minut), skärpta befogenheter för ordföranden att avlägsna störande ledamöter, och nya definitioner av "besvarad", "bifallen" och "avslagen" motion. Vänsterpartiet ville avslå begränsningen av antal inlägg ("streck i debatten"). Jan Larsson (-) ville dessutom avslå talartidsbegränsningen, med motiveringen att alla inte är lika vana att tala inför grupp, och menade att begränsningen av antal inlägg inte var lagenlig. Kommunstyrelsen ställde förslagen mot varandra och gick på Socialdemokraternas linje.

Vad hände?

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige reviderade regler för partistöd från 2027: tydligare formulering om att stöd inte betalas ut vid sen redovisning, samt att kravet på lokalt säte mjukas upp till att stödet ska "stärka partiets verksamhet i kommunen". Nytt förslag till grund- och mandatstöd antas också.

Vad hände?

Kommunstyrelsen godkände samtliga partiers redovisningar för 2025 (S, KD, M, V, SjP, C, FrS, SD) och beviljade stöd för 2026. En felaktig utbetalning från föregående år ska korrigeras genom avdrag på 2026 års utbetalning för berörda partier.

Vad hände?

Ett förslag till reviderad handlingsplan hade tagits fram med input från Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget och ett öppet samråd i Kangos i maj 2026. Kultur- och minoritetsutskottet ville att kommunstyrelsen skulle anta planen direkt. Kommunstyrelsen valde i stället att skicka planen tillbaka för fortsatt beredning, med krav på att det ska framgå vilken period planen gäller, att den ska beakta kulturmiljölagens regler om god ortnamnssed (för minoritetsspråkiga ortnamn), att motstridiga formuleringar rensas bort, och att tydliga indikatorer och uppföljningsstruktur läggs till.

Vad hände?

En motion från maj 2022 föreslog att kommunfullmäktige ska återinföra simultantolkning, så att ledamöter kan tala meänkieli eller finska och få det tolkat till svenska. Efter utredning beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige anse motionen besvarad, utan att formellt bifalla den.