Kommunstyrelsen 19 mars 2024

Vad hände?

Kommunens förtroendevalda revisorer granskade hur kommunstyrelsen styr och kontrollerar sina utskott. Revisorerna fann att kontrollen inte var tillräcklig: allmänna utskottets beslut följde inte alltid gällande organisation, delegationsordningen hade brister, och inte alla utskott fanns med i reglementet. Kommunstyrelsen svarade genom att anta förvaltningens skriftliga yttrande, som hänvisar till att en stor omorganisation redan är på gång från 1 april 2024 och att revisionens synpunkter tas om hand i de nya styrdokumenten som då tas fram.

Vad hände?

Kommunstyrelsen gick igenom hur väl kommunen själv kontrollerat att regler och rutiner följts under 2023. Rapporten visade återkommande brister kring representation (fika, resor med mera) och kommande utbildningsbehov inom inköp och upphandling. S ville att uppföljningen av attester och direktupphandlingar skulle förstärkas ytterligare. FrS ville dessutom att dataskyddsombudet påminns om sina skyldigheter, och att allmänna utskottet snabbt utreder riskerna kring kompetensförsörjning – alltså kommunens förmåga att rekrytera och behålla personal. Båda tilläggen godkändes utan omröstning.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog planen för hur den interna kontrollen ska genomföras under 2024. S drev igenom flera skärpningar: kommunchefen ska följa upp att politiska beslut faktiskt genomförs, attester och direktupphandlingar ska kontrolleras fyra gånger om året istället för färre, kontrollen av direktupphandlingar utökas till belopp mellan 100 000 och 700 000 kronor, och konsultupphandlingar (till exempel inhyrda socionomkonsulter, se § 35) ska granskas årligen mot lagen om offentlig upphandling. V och FrS ställde sig bakom S:s förslag.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog en reviderad delegationsordning – reglerna för vem som får fatta vilka beslut på kommunens vägnar – med start 8 april 2024, i samband med att nya nämnder bildas. Slutligt beslut fattas av kommunfullmäktige.

Vad hände?

Personalutskottet ville höja kommunens friskvårdsbidrag till 1500 kronor per anställd och år, med motiveringen att förmånen är populär och att andra arbetsgivare i närområdet redan ger mer. S ville i stället vänta med beslutet tills delårsredovisningen presenterats, och fick igenom att ärendet skjuts upp till senare.

Vad hände?

Minoritetsutskottet (som arbetar med nationella minoriteters rättigheter, exempelvis meänkieli och samiska frågor) hade självt föreslagit att utökas till 5 ledamöter och 5 ersättare, och diskuterat att bli en egen nämnd istället för utskott för att få mer tyngd. Kommunstyrelsen sa nej till detta – minoritetsfrågorna läggs istället in i det nya, bredare kultur- och minoritetsutskottet (se § 44).

Vad hände?

Som en följd av omorganisationen godkände kommunstyrelsen att personalutskottet, minoritetsutskottet och minoritetsrådet upplöses från 8 april 2024. Uppgifterna tas över av nya utskott och nämnder.

Vad hände?

Allmänna utskottet utökades från 3 till 5 ordinarie ledamöter (plus 5 ersättare) inför den nya organisationen. Majoriteten (S, KD, C, SjP, M) nominerade sina platser, och FrS respektive V nominerade sina egna. Alla nomineringar samlades i ett gemensamt beslut.

Vad hände?

Det nya Tekniska utskottet, som tar över tekniska frågor från allmänna utskottet, fick sina första ledamöter valda. Majoriteten och oppositionen (V, FrS) enades om en gemensam lista.

Vad hände?

Det nya Kultur- och minoritetsutskottet fick sina ledamöter valda. Utskottet tar nu även över minoritetsfrågorna efter att minoritetsutskottets egen begäran om att bli nämnd avslogs (se § 40).

Vad hände?

Minoritetsrådet, som ger nationella minoriteter inflytande i kommunen, fick sina 3 ledamöter valda, trots att minoritetsutskottet tidigare velat bli en nämnd med mer tyngd (se § 40).

Vad hände?

Den tidigare stämmoombudet i det kommunala energibolaget Pajala Värmeverk AB avsade sig sitt uppdrag. Kommunstyrelsen utsåg en ny person till uppdraget.

Vad hände?

Kommunstyrelsen utsåg en adjungerad, rådgivande ledamot till styrelsen för Pajala Hästkraft.