Kommunfullmäktige 8 april 2024

Vad hände?

Mötet öppnades och kommunfullmäktige godkände att kallelsen skickats ut korrekt. Lena Jatko (FrS) och Eva Esberg (KD) valdes till justerare, med digital justering 2024-04-12. Dagordningen ändrades på två punkter: ärendet om val av ersättare fick rätt rubrik (val av ersättare till kommunstyrelsen, inte till fullmäktige), och en informationspunkt om Tornedalsrådet lades till. Med de ändringarna godkändes dagordningen.

Vad hände?

En ny ersättare i kommunfullmäktige, utsedd av länsstyrelsen, godkändes efter att den tidigare ersättaren avsagt sig sin plats.

Vad hände?

Kommunen antog ett helt nytt bostadsförsörjningsprogram för 2024–2034, med tillhörande mål, riktlinjer och indikatorer. Det gamla programmet var från 2013 och uppfyllde inte längre lagens krav. Programmet utgår bland annat från att Pajalas befolkning ska växa till 7 000 invånare år 2040 och ska styra var och hur kommunen bygger bostäder framöver, inklusive vilka behov som inte kan lösas av den privata marknaden. Beslutet togs efter att kommunstyrelsen redan förordat att anta programmet, och länsstyrelsen och regionen kommer att lämna synpunkter i efterhand.

Vad hände?

Kommunfullmäktige antog en planeringsstrategi för 2022–2026, ett lagstadgat dokument som talar om hur aktuell kommunens översiktsplan är och vad som behöver uppdateras. Flera fördjupade översiktsplaner (bland annat för Kangos och för Meja-Mukkakangas-området) kommer att sluta gälla 2025 om de inte arbetas in i den större planen. Kommunen pekar också ut en lång rad tematiska planer som kan behöva tas fram, till exempel vindbruksplan, klimatanpassningsplan och näringslivsstrategi.

Vad hände?

Bakgrunden är en statlig historisk utredning (PM 43) om Muonio koncessionssameby, som föreslagit att mark och rättigheter ska föras över till samebyn och att den ska bli en skogssameby. Förslagen har väckt stark debatt bland invånare i Pajala. Kommunen skrev ett yttrande som är kritiskt till att utredningen läggs till grund för beslut. S ville anta yttrandet i sin helhet. FrS ville dessutom ta bort en mening i yttrandet som ifrågasatte det nuvarande etnicitetskravet (att man ska vara same) för att få koncession. Fullmäktige godkände yttrandet med den strykningen. En ledamot i FrS anmälde jäv och deltog inte i handläggningen eller beslutet.

Vad hände?

Kommunfullmäktige antog en reviderad version av Socialnämndens reglemente, det dokument som styr vad nämnden får besluta om och hur den ska arbeta. Ekonomichefen presenterade förändringarna, som kommunstyrelsen redan godkänt att skicka vidare med mindre redaktionella justeringar.

Vad hände?

På samma sätt som för Socialnämnden antog fullmäktige en reviderad version av reglementet för Barn och utbildningsnämnden, efter förslag från kommunstyrelsen och redaktionella justeringar presenterade av ekonomichefen.

Vad hände?

En ersättarplats i kommunstyrelsen blev vakant efter en avsägelse. SjP föreslog Roger Uusitalo (C) som ny ersättare, och fullmäktige valde honom.

Vad hände?

En ersättarplats i valnämnden hade varit vakant sedan januari och ärendet skjutits upp vid ett tidigare möte. S föreslog Anna Selendal (C), som valdes till ny ersättare.

Vad hände?

Ledamöter och ersättare till Socialnämnden valdes för mandatperioden. Majoriteten (S, KD, M) föreslog sin lista med ordförande och vice ordförande. FrS och V lade också fram egna förslag på kandidater. Slutresultatet blev en nämnd med representation från S, KD, M, FrS och V, där de slutliga namnen delvis skiljer sig från de ursprungliga förslagen – bland annat fick FrS och V andra personer på sina platser än de först föreslagna.

Vad hände?

Ledamöter och ersättare till Barn och utbildningsnämnden valdes. Majoriteten (S, KD), FrS och V lade fram förslag var för sig, och samtliga partiers föreslagna kandidater kom med i den slutliga nämnden.

Vad hände?

Kommunen svarade på en statlig utredning (SOU 2023:68) om den assimileringspolitik som svenska staten och kyrkan bedrev mot tornedalingar, kväner och lantalaiset under 1800- och 1900-talen. S föreslog att anta yttrandet, som dels ställer sig bakom utredningens förslag, dels lägger till en passage om Tornedalsteaterns stora betydelse som kulturbärare och att kommunen vill värna teaterns fortsatta verksamhet.

Vad hände?

Kommunen beslutade att ta bort den tidigare rätten (från 2015) för invånare att få infartsbelysning (belysning vid privata uppfarter) uppsatt av kommunen. Bakgrunden är att nya regler för elanslutning gör att varje enskild belysningspunkt nu kostar betydligt mer – uppemot 25 000–30 000 kronor per anläggning plus årliga avgifter – jämfört med tidigare schablonbetalning. Omkring 50 befintliga anläggningar berörs och 17 ansökningar för 2024 kommer inte att kunna beviljas som tidigare. Riktlinjerna för vägbelysning i övrigt skickas vidare till Tekniska utskottet för fortsatt utredning.

Vad hände?

Inför EU-parlamentsvalet 2024 justerades öppettider och placering för flera vallokaler och röstningslokaler, bland annat i Junosuando, Tärendö, Kardis och Kitkiöjärvi. Ändringarna beror delvis på att en överklagan från Kardis bygdegård om distriktsindelningen vunnit i valprövningsnämnden.

Vad hände?

Kommunen beslutade att röstmottagare som går utbildning inför EU-valet 2024 ska få arvode, milersättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst, enligt samma regler som gällde vid valet 2022.