Barn- och utbildningsnämnden 19 maj 2026

Vad hände?

Nämnden godkände den reviderade verksamhetsberättelsen för 2025, den årliga tillbakablicken på hur sektorn barn och utbildning har presterat under året. Det fanns inga alternativa förslag och inga protester – beslutet togs utan diskussion.

Vad hände?

Sektorn redovisade det ekonomiska läget för de fyra första månaderna 2026. Här blev det tydlig oenighet. En partilös ledamot ville att nämnden skulle vända sig till kommunfullmäktige och begära ett tillskott på 3 750 000 kronor för året, med motiveringen att inga beslut om skolstrukturen ännu lett till besparingar. V ville i stället att en fullödig risk- och konsekvensbedömning av de planerade personalminskningarna skulle tas fram skyndsamt och läggas fram för kommunfullmäktige redan 15 juni, innan nämndens budgetram slås fast. KD:s ordförande ville i stället godkänna delårsuppföljningen och ge förvaltningen i uppdrag att i första hand spara genom åtgärder "med eleven i fokus", och återkomma till nämnden i september om det inte räcker. Det var KD:s linje som vann omröstningen. V och den partilösa ledamoten protesterade skriftligt mot beslutet.

Vad hände?

Kommunens budgetberedning har gett direktiv för 2027–2030, och varje nämnd måste beskriva vilka konsekvenser direktivet får för sin verksamhet. V och en partilös ledamot ville att nämndens senaste delårsrapport (jan–april 2026) skulle bifogas som konkret exempel på vad besparingar genom personalminskningar redan innebär – och kan komma att innebära i större skala framöver. Förslaget antogs utan motstånd.

Vad hände?

Frågan om Pajala kommuns skolstruktur har utretts sedan hösten 2025, då skolchefen fick i uppdrag att ta fram ett ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbart förslag. I mars 2026 drog nämnden tillbaka skolchefens ursprungliga förslag och gav i stället, via ett presidieinitiativ, uppdraget att Gårdbyskolan och Sattajärvi skola ska fortsätta vara egna skolenheter men samarbeta tätare – bland annat genom gemensam planering och möjlighet till fjärr- eller samordnad undervisning. Innan mötet höll V och en partilös ledamot en skriftlig protokollsanteckning där de argumenterade för att hela skolstrukturfrågan är så principiellt viktig att den borde avgöras av kommunfullmäktige, där alla partier finns representerade och allmänheten kan följa debatten – inte stanna i en sluten nämnd. Under själva mötet la presidiet (med KD och vice ordförande i spetsen) fram sitt samarbetsförslag, med motiveringen att byaskolor som Sattajärvi och Gårdbyskolan är en förutsättning för levande byar och inflyttning, och att det i första hand är de större centrala skolorna som ska bära besparingar – inte byskolorna. V och den partilösa ledamoten ville i stället att en fullständig risk- och konsekvensanalys för hela kommunens skolverksamhet skulle tas fram innan något beslut fattades, inklusive hur budgetramarna för 2027–2030 ska klaras. De förlorade den omröstningen. De ville också ha en redogörelse över vilka elever som åker skolskjuts och hur långt – det avslogs. Men deras tredje förslag, att det slutgiltiga beslutet om skolstrukturförändringar ska fattas av kommunfullmäktige och inte av nämnden själv, gick igenom.

Vad hände?

Bakgrunden är att kommunstyrelsen 2023 stängde förskolan i Junosuando på grund av för få barn. Föräldrar i Junosuando och Saittarova har därefter efterfrågat pedagogisk omsorg (till exempel dagbarnvårdare) som alternativ. Nämndens presidium ville nu ge skolchefen i uppdrag att så snart som möjligt möjliggöra start av kommunal pedagogisk omsorg, med en pilotverksamhet i Junosuando, och att effekterna ska utvärderas innan verksamheten faktiskt startar. V ville i stället skicka ärendet tillbaka för mer utredning, med motiveringen att beslutet riskerar stora ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser som kan tränga undan resurser från förskolorna i Tärendö och Kangos, och att man inte kan fatta ett sådant beslut utan att först utreda de konsekvenserna. V och en partilös ledamot förlorade omröstningen och protesterade skriftligt mot beslutet.