Kommunfullmäktige 4 september 2023

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade i april 2021 att köpa en fastighet och gå in i en affärsuppgörelse. Det beslutet upphävdes senare av domstol efter en laglighetsprövning. Eftersom köpet redan hade genomförts var kommunen enligt kommunallagen skyldig att så långt det går rätta till det olagliga beslutet. Eftersom avtalen bedömdes vara civilrättsligt bindande gick det inte att låta köpet gå åter. Lösningen blev istället att kommunfullmäktige i efterhand godkände Överkalix Fastighets AB:s köp av fastigheten Bränna 4:22, och att finansiera det genom att låna ut 6,5 miljoner kronor till bolaget. SD ville först skicka tillbaka ärendet för mer utredning, eftersom de menade att det saknades dokumentation om vilken juridisk expertis (bland annat SKR, som nämnts i media) som faktiskt konsulterats. När det inte gick igenom ville de i andra hand avslå hela förslaget av samma skäl. S drev igenom att ärendet skulle behandlas samma dag och att beredningens förslag skulle godkännas, vilket också blev utfallet. SD protesterade skriftligt mot beslutet.

Vad hände?

Som en fortsättning på § 32 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka om kommunen kan frånträda eller omförhandla aktieöverlåtelse- och optionsavtalet kopplat till fastighetsaffären, samt att ge Överkalix Fastighet AB i uppdrag att utreda möjligheterna att sälja fastigheten Bränna 4:22. Uppdragen ska rapporteras till kommunfullmäktige senast 4 december 2023. SD ville även denna gång skicka ärendet tillbaka för mer utredning av samma skäl som i § 32, och krävde dessutom att kommunen tar fram en riktlinje för försäljning av fast egendom innan fler fastighetsaffärer görs, för att värna att alla behandlas lika. Förslaget röstades ner och SD protesterade skriftligt.

Vad hände?

SD lämnade in en ny motion till kommunfullmäktige. Innehållet i motionen framgår inte i detalj av protokollet, bara att den ska tas upp till fortsatt utredning (beredning).

Vad hände?

Ärendet, som pågått sedan 2019, handlar om hur kommunen ska bygga sitt framtida äldreboende. Kommunen har jämfört att bygga i egen regi – där kommunen bär hela den ekonomiska risken och saknar egen erfarenhet som byggherre, vilket kan bli dyrare än beräknat – med att bilda en kooperativ hyresrättsförening, där en extern aktör bygger och kommunen bara går i borgen för lånet. Kommunen beslutade att gå vidare med att upphandla projektledning för en kooperativ hyresrättsförening, samt att ta fram en fullständig ekonomisk jämförelse mellan alternativen till fullmäktige. C ville dessutom att kommunens verksamhetschef inleder samtal med Region Norrbottens motsvarighet, kopplat till arbetet med "Nära vård" – det förslaget togs med i beslutet utan motstånd.

Vad hände?

Kommunfullmäktige godkände årsredovisningen för Regionala kollektivtrafikmyndigheten för 2022 och beviljade samtliga förtroendevalda i myndigheten ansvarsfrihet, det vill säga godkände att de skött sitt uppdrag korrekt under året. Beslutet fattas årligen av alla ägarkommuner i Norrbotten.

Vad hände?

Kommunfullmäktige godkände att samtliga partier i Överkalix (S, M, SD, V, C) redovisat hur de använt sitt kommunala partistöd för 2022, vilket är ett krav för att partierna ska få fortsatt stöd.

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade att betala ut 23 125 kronor i partistöd till Moderaterna i Överkalix för verksamhetsåret 2022.

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade att betala ut 29 688 kronor i partistöd till Sverigedemokraterna i Överkalix för verksamhetsåret 2022.

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade att betala ut 23 125 kronor i partistöd till Vänsterpartiet i Överkalix för verksamhetsåret 2022.

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade att betala ut 95 313 kronor i partistöd till Socialdemokraterna i Överkalix för verksamhetsåret 2022 – klart mest av alla partier, i linje med att S är det största partiet i fullmäktige.

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade att betala ut 42 813 kronor i partistöd till Centerpartiet i Överkalix för verksamhetsåret 2022.

Vad hände?

Kommunfullmäktige antog nya riktlinjer för bostadsförsörjning för perioden 2023–2026, vilket kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram för att planera hur bostadsbehovet ska tillgodoses. Riktlinjerna är också ett underlag för kommande arbete med översiktsplanen. Förslaget hade skickats på remiss till Länsstyrelsen och Region Norrbotten innan det antogs, med möjlighet till mindre justeringar utifrån deras svar.

Vad hände?

SD ville att kommunala skolan och friskolan skulle få samma möjligheter att nå ut till föräldrar inför skolvalet. Barn- och utbildningsutskottet svarade att det redan finns tillräcklig information – dels på kommunens hemsida, dels genom att rektorer informerar om friskolan på föräldramöten – och att man inte såg något behov av ytterligare åtgärder som studiebesök eller särskilda utskick. Kommunstyrelsen förordade att avslå motionen. SD höll fast vid att motionen skulle godkännas i fullmäktige, men förlorade omröstningen mot S:s linje att avslå motionen, och protesterade skriftligt mot beslutet.

Vad hände?

SD ville att kommunen snarast skulle starta kommunal simskoleverksamhet för barn, samt utreda möjligheten till babysim och simskola för ungdomar och vuxna. Kommunen svarade att gratis bad redan erbjuds alla invånare och att elever regelbundet får simundervisning genom idrottslektioner och elevens val. Babysim gick inte att erbjuda eftersom det enligt Svenska simförbundets riktlinjer kräver 32 graders vattentemperatur, vilket inte är möjligt i Överkalix bassänger. Barn- och utbildningsutskottet och kommunstyrelsen förordade avslag. SD höll fast vid att bifalla motionen i fullmäktige men förlorade mot S:s förslag att avslå motionen, och protesterade skriftligt.

Vad hände?

Kommunfullmäktige utsåg tre nämndemän för Haparanda tingsrätt för mandatperioden 2024–2027, samtliga föreslagna av valberedningen. En SD-ledamot anmälde jäv och deltog inte i beslutet, utan att skälet till jävet framgår av protokollet.

Vad hände?

Kommunfullmäktige antog en ny livsmedelstaxa som reglerar vilka avgifter kommunen tar ut för sin offentliga kontroll av livsmedelsverksamheter, i enlighet med livsmedelslagstiftningen.