Socialnämnden 30 mars 2023

Vad hände?

Norrbottens kommuners styrelse beslutade den 1 december 2022 att rekommendera kommunerna att anta den länsgemensamma strategin "Tillsammans för Nära vård i Norrbotten". Strategin syftar till att förbättra hälsa och välbefinnande hos invånarna genom fyra prioriterade riktningsförändringar: mer hälsofrämjande och förebyggande insatser, ökad personcentrering och delaktighet, stärkt gemensam primärvård samt öppnare vårdformer. Utifrån strategin ska lokala handlingsplaner tas fram i samverkan mellan Luleå kommun, hälsocentral och sjukhus. Nämnden beslutade att rekommendera kommunstyrelsen att anta strategin.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Om kommunstyrelsen följer rekommendationen innebär det att vården ska bli mer tillgänglig nära hemmet – färre onödiga sjukhusbesök och mer förebyggande insatser. Det är en positiv riktning, men det återstår att se om resurser tillförs för att genomföra förändringarna.

Vad hände?

Norrbottens kommuners styrelse rekommenderade i september 2022 kommunerna att anta en gemensam handlingsplan för suicidprevention för perioden 2022–2030. Planen är framtagen av länets 14 kommuner och Region Norrbotten tillsammans med brukarorganisationer och syftar till att minska antalet självmord och självmordsförsök. Luleå kommun tillförs 759 626 kronor från Norrbottens Kommuner för 2023 för att ta fram en kommunövergripande handlingsplan. Nämnden rekommenderade kommunstyrelsen att anta planen och beslutade att ansvaret för att samordna arbetet läggs på initiativet Trygg i Luleå.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Luleå får pengar och en tydlig struktur för att förebygga självmord. Att arbetet kopplas till Trygg i Luleå – som samordnar förvaltningar och myndigheter – kan göra att insatserna når ut brett, men det förutsätter att den lokala handlingsplanen faktiskt tas fram och genomförs.

Vad hände?

Socialnämnden utsåg ett nytt ordinarie dataskyddsombud för nämndens ansvarsområde från och med den 1 april 2023. Det tidigare tillförordnade ombudet hade haft rollen sedan det ordinarie slutade sin anställning i kommunen. Det nya ombudet ansvarar för att kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs inom socialnämndens verksamhet.

Vad betyder det för dig i Luleå?

En administrativ men viktig åtgärd – det innebär att socialnämndens hantering av känsliga personuppgifter om luleåbor nu har en utsedd ansvarig kontrollperson på plats.

Vad hände?

Socialnämnden antog en ny delegationsordning. Bakgrunden är en revision 2020 av KPMG som efterfrågade tydligare rutiner för hur delegationsbeslut rapporteras tillbaka till nämnden. Förvaltningen har sedan dess genomfört en bred översyn. Vid mötet presenterades ett tillägg utöver arbetsutskottets förslag: i delegationsordningens avsnitt om beslut om särskilt boende för äldre ska det nu framgå att socialnämnden och arbetsutskottet (SNEU och SN) ska informeras om avslagsbeslut som gäller äldre över 85 år. Nämnden antog delegationsordningen inklusive detta tillägg.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Det innebär att politiker i socialnämnden framöver automatiskt informeras när en person över 85 år nekas plats på äldreboende. Det är en viktig kontrollmekanism – nu finns inbyggt i rutindokumentet att sådana beslut inte kan passera utan att förtroendevalda ser dem. Det är ett litet men konkret steg mot bättre politisk insyn i äldreomsorgen.

Vad hände?

Socialstyrelsen gav Luleå kommuns socialnämnd nästan 2,9 miljoner kronor i statsbidrag under 2022 för habiliteringsersättning. Pengarna användes för att behålla och höja dagpenningen för personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Engångsbeloppet var 9 320 kronor per brukare. Totalt användes drygt 2,87 miljoner kronor. Eftersom coronavirusets efterverkningar under 2022 begränsade deltagande, gjordes individuella bedömningar för att ändå betala ut ersättning. Drygt 41 000 kronor förblev oanvända och ska betalas tillbaka till Socialstyrelsen. Nämnden godkände återrapporteringen.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Dagpenningen för luleåbor med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet höjdes med hjälp av statliga pengar. Engångskaraktären innebär att höjningen inte är permanent utan beroende av fortsatta statsbidrag.

Vad hände?

Socialförvaltningen sökte och fick drygt 13,2 miljoner kronor för Äldreomsorgslyftet 2022. Pengarna används för att utbilda personal inom äldreomsorgen till undersköterskor och specialistundersköterskor. Under 2022 avslutade 13 medarbetare undersköterskeutbildning, 21 påbörjade ny utbildning i sammanhållen klass, och ytterligare 97 deltog i fristående kurser. Tolv medarbetare påbörjade specialistutbildning inom demens och äldrepsykiatri på yrkeshögskolenivå. Trots satsningen användes bara drygt 7,6 miljoner kronor – det vill säga nästan 5,7 miljoner kronor måste betalas tillbaka. Orsakerna är dels att det var svårt att frigöra befintlig personal från hemtjänst och äldreboenden för studier, dels att det inte kom tillräckligt många nya sökande med rätt språkkompetens. Förvaltningen planerar att söka statsbidrag igen för 2023.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Att nästan halva bidraget inte kunde användas visar på ett djupare problem: det är så tight bemannat att personalen inte kan tas ur tjänst för att utbilda sig. Det är ett tecken på att äldreomsorgen redan i dag är underbemannad – och det hämmar möjligheterna att höja kompetensen på sikt.

Vad hände?

Enligt lag ska socialnämnden varje kvartal rapportera till kommunfullmäktige hur många beslut om LSS-insatser som inte kunnat verkställas inom tre månader. För fjärde kvartalet 2022 handlar det om totalt 76 beslut. Den enskilt största gruppen är bostad med särskild service för vuxna (LSS 9.9): 43 beslut, varav 39 beror på att det saknas plats. Biträde av kontaktperson hade 22 ej verkställda beslut. Antalet har stigit jämfört med föregående kvartal (69 stycken kvartal tre) och kvartal två (64 stycken). Nämnden beslutade att överlämna rapporten till kommunfullmäktige.

Vad betyder det för dig i Luleå?

En tydlig försämring: allt fler luleåbor med funktionsnedsättning väntar på insatser de har laglig rätt till. Den kraftiga ökningen av väntande på bostad med särskild service – från 36 i juni till 43 i december – visar att kommunen inte bygger och bemannar tillräckligt fort. Det är ett allvarligt rättighetsproblem.

Vad hände?

Socialnämnden redovisade motsvarande rapport för beslut enligt socialtjänstlagen (SoL). Totalt 86 beslut hade inte kunnat verkställas i tid under fjärde kvartalet 2022. Störst grupp är särskilt boende inom äldreomsorgen (34 beslut), varav 14 beror på platsbrist och 12 faktiskt hade verkställts vid rapporteringstillfället. Omsorg om funktionshindrade visade 20 ej verkställda beslut. Individ- och familjeomsorgen stod för 23. Totalt har antalet stigit kraftigt under 2022: från 51 ej verkställda i juni till 75 i september och 86 i december. Rapporten skickades vidare till kommunfullmäktige och kommunrevisorerna.

Vad betyder det för dig i Luleå?

En oroande ökning under hela 2022. Att 14 äldre luleåbor väntar på äldreboendeplats för att det saknas plats – trots att de har beviljats det – visar att kapaciteten inom äldreomsorgen inte räcker. Situationen är sämre nu än för ett halvår sedan.

Vad hände?

M lämnade ett nämndinitiativ om att pausa kommunens och socialförvaltningens planer på att byta ut fordonsflottan till elbilar. M argumenterade att elbilsköp enligt preliminära uppskattningar kan leda till mer än fördubblad inköpskostnad, och att det för hela kommunen handlar om upp till 70 miljoner kronor i ökade kostnader. M pekade också på osäkerhet kring framtida elpriser i norra Sverige till följd av den industriella expansionen (SSAB, LKAB med flera), och menade att det kan vara mer ekonomiskt rationellt att vänta till runt 2030 när prisskillnaden mellan el- och bensinbilar beräknas försvinna. M ville att förvaltningen skulle utreda konsekvenserna för ekonomi, arbetsförhållanden och patientsäkerhet. Förvaltningen svarade att frågan om inköp av leasingbilar inte ligger på socialförvaltningen utan på stadsbyggnadsnämnden, och att man inte kan bedöma utredningstid eftersom det saknas eget underlag i ämnet. Nämnden beslutade att nämndinitiativet inte får ställas, det vill säga att det avvisas på formell grund.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Elfordonsfrågan hamnar inte på socialnämndens bord – rätt ansvarig nämnd är stadsbyggnadsnämnden. M:s bekymmer om kostnaderna för elbilsövergången i en tid av industriell expansion och ökande elpriser i norr är likväl en fråga att bevaka i rätt forum. Det handlar ytterst om hur skattepengar används parallellt med de enorma industriinvesteringarna i regionen.

Vad hände?

Varje år revideras de gemensamma länsvisa riktlinjerna för hjälpmedelsförskrivning till personer med funktionsnedsättning. Norrbottens Kommuners styrelse rekommenderade i december 2022 kommunerna att anta 2023 års riktlinjer. Förvaltningen bedömde att förändringarna enbart är förtydliganden utan ekonomisk konsekvens för kommunen. Nämnden antog riktlinjerna. M röstade mot beslutet och lämnade en skriftlig reservation. M:s skäl var att de i stället ville att förvaltningen utreder vilka egenavgifter som är lämpliga att ta ut av brukare för de olika hjälpmedlen.

Vad betyder det för dig i Luleå?

De antagna riktlinjerna innebär inga förändringar för luleåbor med funktionsnedsättning – de är förtydliganden av befintliga regler. M:s reservation visar däremot att M vill öppna för att ta ut högre egenavgifter av brukare för hjälpmedel. För personer med funktionsnedsättning som är beroende av hjälpmedel kan ökade avgifter innebära en ekonomisk börda – en fråga att bevaka om M driver den vidare.