Socialnämnden 24 november 2022

Vad hände?

Regeringen (Socialdepartementet) hade skickat ut ett utkast till lagrådsremiss för synpunkter. Förslaget innebär att skyddat boende införs som en ny placeringsform i socialtjänstlagen, att barn i skyddat boende får eget placeringsbeslut och rätt till skola och hälso- och sjukvård, samt att socialnämnden ska kunna placera ett barn omedelbart i skyddat boende utan den andra vårdnadshavarens samtycke om barnets säkerhet kräver det. Socialförvaltningen var i grunden positiv till förslagen och arbetsutskottet hade redan rekommenderat att nämnden ställde sig bakom förvaltningens yttrande. SAV ville dock ha ett annat yttrande till Socialdepartementet. SAV menade att förslaget om att barn ska ha egna placeringsbeslut riskerar att avskräcka utsatta kvinnor från att söka skydd, eftersom de kan vara rädda för att deras barn formellt "placeras". SAV var också kritiska till att ideella kvinnojourer och vinstdrivande privata aktörer behandlas lika vad gäller krav på tillstånd, och varnade för att kvinnojoursrörelsen då riskerar att institutionaliseras och marknadsanpassas på ett sätt som undergräver deras arbetssätt och värdegrund. Omröstning genomfördes och nämndens majoritet röstade för förvaltningens ursprungliga yttrande. SAV röstade mot och protesterade skriftligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Luleå kommuns officiella svar till regeringen stöder att barn i skyddat boende får starkare rättigheter och att kommunen kan agera snabbare för att skydda barn. Det är i sig positivt för de barn och våldsutsatta vuxna det berör. SAV:s invändningar är inte utan substans – om reglerna gör att utsatta kvinnor drar sig för att söka skydd, blir den sammantagna effekten sämre, inte bättre.

Vad hände?

SAV hade lämnat in en motion till kommunfullmäktige med fyra konkreta förslag för att höja status och kvalitet inom äldreomsorgen: höja grundbemanningen i vård- och omsorgsboenden till minst tre per avdelning dagtid, teckna lokalt kollektivavtal med lägstanivåer för bemanning i hemtjänst, nattpatrull och boenden, inrätta en vikariepool med tillsvidareanställda, samt höja lönerna med 2 000 kronor i månaden för undersköterskor, vårdbiträden, rehabassistenter och personliga assistenter. Kommunfullmäktige skickade motionen för yttrande till socialnämnden. Socialförvaltningen delade bilden att hög status och kvalitet är angeläget men ansåg att bemanningen redan är på nivå med kommungruppen, att en vikariepool tidigare visat sig svår att driva effektivt, och att lönesatsningar nyligen genomförts med mer än dubbelt så stor ökning som det centrala avtalet. Förvaltningen bedömde att motionens förslag inte ryms inom budgetramen och rekommenderade avslag. Arbetsutskottet ställde sig bakom förvaltningens linje. I nämnden röstade SAV för att bifalla motionen. S röstade för avslag, vilket var det vinnande förslaget. Omröstningsresultat: 14 för avslag, 1 mot. SAV protesterade skriftligt mot beslutet. Ärendet går vidare till kommunfullmäktige för slutligt beslut, och nämnden rekommenderar fullmäktige att avslå motionen.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Socialnämnden säger nej till att satsa mer på äldreomsorgens personal – inga fler anställda och ingen extra lönesatsning. Det betyder att de som arbetar i äldreomsorgen fortsätter på nuvarande villkor trots att yrkesgrupperna länge haft låga löner och hög arbetsbelastning. För äldre som bor på boenden eller har hemtjänst innebär det att personaltätheten inte ökar.

Vad hände?

KD hade lämnat en motion om att utreda möjligheten att öppna korttidsboendet Klockarängen i Råneå. Motionären argumenterade för att ett sådant boende snabbt kan frigöra platser, avlasta sjukvården och ge äldre bättre personcentrerad vård nära hemorten. Socialförvaltningen delade uppfattningen att mer flexibel korttidsverksamhet behövs, men pekade på att nämnden redan i augusti 2022 beslutat om en utvecklingsplan för en samlad korttidsverksamhet med integrerat anhörigcentrum, förlagd till fastigheten Örnen. Förvaltningen bedömde att en samlad enhet är bättre för kompetensutveckling och kvalitet, och rekommenderade att ingen utredning om Klockarängen genomförs. Arbetsutskottet ställde sig bakom denna linje, med reservation från KD redan i utskottet. I nämnden röstade SAV för att bifalla motionen – de ville alltså att Klockarängen utreds. S röstade för avslag, vilket var det vinnande förslaget. KD, C och SAV protesterade skriftligt mot beslutet. Ärendet rekommenderas av nämnden att avslås i kommunfullmäktige.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Det innebär att KD:s önskan om korttidsboende i Råneå inte utreds. Äldre i Råneå-området som behöver korttidsplats hänvisas i stället till den planerade verksamheten på Örnen i Luleå – vilket kan innebära längre avstånd från hemorten och anhöriga. Tre partier (SAV, KD och C) ville att frågan skulle utredas men förlorade omröstningen.

Vad hände?

Socialnämnden beslutade att byta ut det gamla IT-systemet Treserva mot ett nytt verksamhetssystem som upphandlats gemensamt av länets kommuner via Norrbottens e-nämnd. Upphandlingsarbetet pågått sedan 2018. Målet är ett gemensamt länstäckande IT-stöd för socialtjänsten. Luleå kommuns avtal för det gamla systemet hade löpt ut och förlängdes löpande. Det nya systemet beräknas minska Luleå kommuns kostnader med 2,5–3,5 miljoner kronor per år, framför allt genom lägre licens- och förvaltningskostnader. Implementeringen i Luleå beräknas starta efter sommaren 2023. Beslut var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Socialtjänstens handläggare får ett modernare IT-stöd som ska göra det enklare att jobba och möjliggöra samarbete med andra kommuner i länet. Det frigör också pengar till verksamheten. För den enskilde luleåbon syns förändringen inte direkt, men bättre digitalt stöd kan indirekt förbättra kvaliteten på handläggning och uppföljning.

Vad hände?

Socialförvaltningen redovisade månadsrapporten för oktober 2022. Inga avvikelser eller beslut utöver att rapporten godkändes redovisas i protokollet.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Svårt att bedöma utan att läsa den underliggande rapporten. Månadsrapporter kan innehålla signaler om ekonomisk avvikelse eller verksamhetsproblem.

Vad hände?

Socialnämnden beslutade att bevilja Tjejjouren Luleå ett verksamhetsbidrag på 596 340 kronor för år 2023, en ökning från 586 522 kronor år 2022. Bidraget ska täcka personal- och hyreskostnader. Tjejjouren stöttar tjejer och unga kvinnor i åldrarna 12–30 år via stödchatt, klassrumsbesök och förebyggande arbete mot våld, trakasserier och psykisk ohälsa. Verksamheten samarbetar med skolor, fritidsgårdar, myndigheter och ingår i ett regionalt kompetensteam om hedersrelaterat våld. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Tjejjouren Luleå fortsätter sin verksamhet under 2023 med kommunalt stöd. Det är en konkret insats för unga kvinnors trygghet och hälsa i Luleå, med ett växande efterfrågetryck från skolor och myndigheter. Bidraget höjs marginellt i linje med ökade kostnader.

Vad hände?

Nämnden uppdaterade sina interna förordnanden eftersom en handläggare med namngiven rätt att fatta beslut om dödsboanmälningar slutar sin anställning, och en annan namngiven person med rätt att begära och återkalla polishandräckning också slutat. Nya personer förordnas i deras ställe, och delegationsordningen revideras i enlighet med detta. Beslutet var enhälligt och av rent administrativ karaktär.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Ingen direkt påverkan för vanliga luleåbor – det är ett internt administrativt beslut om vem som har mandat att fatta vissa myndighetsutövningsbeslut.

Vad hände?

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kräver att kommunen varje kvartal rapporterar till kommunfullmäktige hur många beslutade insatser som inte har genomförts i tid. Rapporten för kvartal två 2022 visar att 64 gynnande beslut inte har verkställts inom tre månader. Det är en ökning från 57 i kvartal ett och 50 vid årets start. Den i särklass största gruppen är bostad med särskild service för vuxna (36 ärenden, varav 29 beror på platsbrist). Nämnden godkände rapporten med en korrigering av ett skrivfel i siffertabellen.

Vad betyder det för dig i Luleå?

64 personer med funktionsnedsättning i Luleå väntar på en insats de har rätt till enligt lag – men inte får. Det handlar bland annat om rätt boende och kontaktperson. Antalet ökar kvartal för kvartal. Platsbrist i bostad med särskild service är den dominerande orsaken. Det är ett allvarligt välfärdsproblem som drabbar en av samhällets mest utsatta grupper.

Vad hände?

På motsvarande sätt som för LSS-rapporten (§ 225) rapporterar kommunen kvartalvis till fullmäktige om ej verkställda beslut inom socialtjänstlagen. Totalt 54 beslut hade inte genomförts i tid under kvartal två 2022. Det är en minskning från 69 i kvartal ett. Störst antal finns inom äldreomsorgen: 18 ej verkställda beslut om särskilt boende (varav 8 handlar om att den enskilde tackat nej till erbjudna platser). Ingridshem vård- och omsorgsboende genomgår brandskyddsombyggnad vilket hindrar att lediga platser erbjuds. Individ- och familjeomsorgen har 22 ej verkställda beslut, bland annat om kontaktperson, övergångslägenheter och behandlingshem.

Vad betyder det för dig i Luleå?

54 luleåbor väntar på socialtjänstinsatser de har rätt till men inte får. Trenden är bättre än föregående kvartal, men det rör sig fortfarande om ett stort antal personer som inte får det stöd de är beviljade. För äldre handlar det bland annat om platsbrist på boenden.

Vad hände?

Nämnden godkände redovisningen av delegationsbeslut fattade sedan förra sammanträdet. Besluten omfattar bland annat ett personuppgiftsbiträdesavtal, en överenskommelse om PCR-tester inom kommunal vård och omsorg, avrop av IT-tjänster, påbörjan av en utredning enligt lex Sarah, samt direktupphandling för en familjehemsplacering.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Att en lex Sarah-utredning inletts är värt att notera – det innebär att det uppmärksammats ett möjligt missförhållande i kommunens omsorg.