Miljö- och byggnadsnämnden 13 augusti 2025

Vad hände?

Regeringen vill skärpa miljöstraffrätten och hade skickat ut betänkandet SOU 2025:14 på remiss till kommunerna med sista svarsdatum 31 augusti 2025. Betänkandet föreslår bland annat att den som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet ska prövas på personlig lämplighet (det som i betänkandet kallas "vandelsprövning"), att polisen och länsstyrelserna får tydligare ansvar för att samordna bekämpningen av miljöbrott, att mindre allvarliga miljööverträdelser hanteras via avgifter snarare än åtal, och att en helt ny miljöstrafflag ersätter nuvarande regler. Kommunens miljö- och byggavdelning ställde sig positiv till förslagen men påpekade att de nya momenten, framför allt lämplighetskontrollen och utökade utredningar om miljösanktionsavgifter, kräver kompetensutveckling och nya rutiner. S la till ett tillägg som nämnden antog: i Luleå kommuns yttrande ska ordet "vandel/vandelsprövning" bytas ut mot "lämplighet/lämplighetsprövning" – ett mer begripligt och rättssäkert språkbruk. KD och M röstade för grundförslaget utan detta tillägg men nämnden antog tillägget ändå.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Om förslagen i betänkandet blir lag kan miljöbrottslighet lättare beivras och den som vill driva miljöfarlig verksamhet i Luleå kan komma att genomgå en lämplighetskontroll. Luleå kommuns inspektörer får mer att göra och behöver utbildning för att klara det. För luleåbor i stort innebär det potentiellt ett starkare miljöskydd, men det beror på hur riksdagen beslutar – Luleå bidrar nu med sin synpunkt.

Vad hände?

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet vill se över hur kontrollen av livsmedel, foder och animaliska biprodukter organiseras. Utredningens slutsats är att det vore bäst med en samlad myndighet, och förslaget innebär att livsmedelskontrollen centraliseras till Livsmedelsverket och foderkontrollen till Jordbruksverket – det vill säga att kommunernas roll i livsmedelskontrollen minskar kraftigt. Miljö- och byggnadsnämnden ställde sig i huvudsak positiv till intentionerna men var tydlig i sin kritik: förslaget saknar konkreta beskrivningar av hur det ska fungera i praktiken, tidsplanen är för pressad, och i glest befolkade delar av landet som Norrbotten riskerar centraliseringen att försämra livsmedelssäkerheten, höja kostnaderna och göra det svårare att rekrytera kompetent personal. Nämnden pekade på att problemen med nuvarande system ofta skulle kunna lösas med enklare åtgärder som mer samverkan mellan kommuner och bättre vägledning från Livsmedelsverket. Nämnden rekommenderade kommunstyrelsen att anta yttrandet och skicka det vidare till departementet.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Om centralisering genomförs utan att hänsyn tas till Norrbottens geografiska förutsättningar kan det bli sämre livsmedelskontroll lokalt, och lokala matproducenter och butiker kan behöva vänta längre på inspektioner från centralt placerade tjänstemän. Luleå kommuns remissvar försöker bromsa ett genomförande som inte är anpassat till norra Sverige.

Vad hände?

Klimat- och näringslivsdepartementet vill ändra reglerna för företag som hanterar sitt eget farliga avfall. Sedan 2023 råder det osäkerhet om vilka krav som gäller, eftersom den gamla anmälningsplikten för behandling av farligt avfall från den egna verksamheten togs bort och ersattes av tillståndsplikt. Promemorian föreslår att anmälningsplikten återinförs för materialåtervinning av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten, med undantag för kemisk behandling som fortfarande ska kräva tillstånd. Dessutom föreslås att verksamheter som konverterar smittförande avfall utanför sjukhus ska vara anmälningspliktiga i stället för tillståndspliktiga. Kommunens miljö- och byggavdelning ställde sig positiv till båda förslagen. Nämnden rekommenderade kommunstyrelsen att anta yttrandet och skicka det till departementet.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Några företag i Luleå berörs direkt av förslaget om farligt avfall från egen verksamhet. Förändringen innebär enklare och snabbare hantering av tillståndsprocesser, vilket kan sänka kostnader och administrativa bördor för lokalt näringsliv. Miljöskyddet upprätthålls eftersom anmälningsplikt fortfarande innebär kontroll.

Vad hände?

Sedan 2022 har kommunen arbetat med en modell för hur tillfälliga arbetsbodar vid byggprojekt ska hanteras. Modellen har upplevts som otydlig av byggbranschen. Kommunen tog därför fram ett nytt, förenklat regelverk i dialog med branschorganisationen Byggföretagen, och båda parter enades om att testa det nya upplägget. Syftet är att göra det tydligare och mer förutsägbart för företag som vill bygga i Luleå. Nämnden godkände det nya arbetssättet enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Byggprojekt i Luleå kan komma igång snabbare och med mindre byråkratisk friktion. Det är positivt i ett läge där kommunen ska växa kraftigt och många nya bostäder behöver byggas. Samtidigt är det värt att notera att förenklingar för byggbranschen alltid bör vägas mot att kommunen inte tappar kontroll över hur och var arbetsbodar placeras i stadsbilden.