Kommunstyrelsen 9 februari 2026

Vad hände?

Kommunstyrelsen beslutade att bevilja 300 000 kronor till projektet Impact Accelerator under perioden 2026–2028, med 100 000 kronor per år. Pengarna tas från kommunstyrelsens utvecklingsanslag. Projektet drivs av Coompanion Nord och syftar till att stärka sociala företag och samhällsinnovatörer i Luleå och Norrbotten. Målet är bland annat lokala utvecklingshubbar, stöd till sociala företagare, stärkt kvinnors företagande och en mer diversifierad lokal ekonomi. Totalt kostar projektet drygt 8,3 miljoner kronor, och övrig finansiering kommer från Region Norrbotten, Sparbanken Nord, Längmanska Företagarfonden och EU:s regionala utvecklingsfond. Kommunen söks på totalt 400 000 kronor men beviljas 300 000. Kommunstyrelsens arbetsutskott hade redan föreslagit samma belopp.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Kommunens bidrag är litet men kan ge utväxling via EU-finansieringen. Projektet riktar sig till sociala företag som ofta arbetar med utanförskap och hållbar lokal ekonomi – verksamheter som kan komplettera kommunal välfärd. Att stärka socialt företagande kan ha positiva effekter för luleåbor som annars faller utanför arbetsmarknaden.

Vad hände?

Kommunstyrelsen rekommenderar kommunfullmäktige att upphäva tre kommunala styrdokument: arkivreglementet (beslutat av KF), tillämpningsanvisningar för arkivreglementet (fastställt av kommundirektören) och arbetsordning för stadsarkivets tillsyner (fastställt av KS). Motiveringen är att dokumentens innehåll redan regleras i lag och att informationen kan tillgängliggöras på ett mer praktiskt och användarvänligt sätt via intranätet i stället för formella styrdokument. Kommunstyrelsens arbetsutskott hade föreslagit samma sak.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Beslutet är administrativt och innebär inte att kommunens arkivhantering försämras – lagstiftningen gäller fortfarande. Men det minskar den formella regleringen och gör det svårare för allmänheten att följa hur kommunen hanterar sina arkiv och allmänna handlingar.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog ett remissvar till Nordion Energi H2 AB om en planerad markförlagd vätgasledning som ska gå mellan Haparanda och Boden, totalt 127 kilometer. Ledningen passerar genom Luleå kommun norr om Vitåfjärden, söder om Andträsket, korsar Råneälven och fortsätter västerut. Projektet är en del av det europeiska initiativet Nordic Hydrogen Route. Kommunens synpunkter handlar inte om att stoppa projektet utan om att kräva att en rad kritiska frågor utreds ordentligt. Kommunen vill bland annat att naturvärden i de våtmarker som berörs skyddas, att ledningen förläggs utanför Andträskets vattenskyddsområde, att sulfidjordar hanteras, att rennäringens intressen beaktas, att friluftslivet längs Råne älvdal värnas, att beredskapen vid olyckor och gasläckage redovisas tydligt och att räddningstjänsten får tillgång till spridningsberäkningar.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Vätgasledningen är en del av den gröna industriomställning som pågår i hela regionen. Kommunen tar sin roll som remissinstans på allvar och kräver att miljökonsekvenserna utreds noga. Det är positivt att säkerhetsaspekter och naturvärden lyfts – men det slutliga beslutet fattas av regeringen via Energimarknadsinspektionen, inte av kommunen.

Vad hände?

Kommunstyrelsen godkände detaljplanen för en förtätning av Lulebo AB:s fastigheter på Mjölkudden. Planen möjliggör fyra nya flerbostadshus med upp till 6 våningar och sammanlagt ungefär 75 nya lägenheter, utöver de 300 som redan finns i de 15 befintliga husen. Parkeringsbehovet (ca 80 nya platser) löses i befintligt parkeringshus. Detaljplanen inkluderar ett markbyte där kommunal mark bebyggs med ett bostadshus och delar av Lulebos fastighet planläggs som allmän parkmark. SD röstade mot detaljplanen och protesterade skriftligt. S (ordföranden) lade fram samhällsbyggnadsutskottets förslag om att godkänna. Omröstning hölls och majoriteten godkände planen. Gårdsmiljöerna per lägenhet minskar något – från 34 till 26 kvadratmeter per lägenhet vid full utbyggnad – men kommunen bedömer detta som acceptabelt med tanke på det angränsande parkområdet. Under samrådsprocessen kom synpunkter in om kulturmiljöpåverkan, ökad skuggning och insyn.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Fler lägenheter på Mjölkudden kan bidra till att möta bostadsbehovet centralt i Luleå. Lulebo AB är kommunens eget bostadsbolag, vilket innebär att dessa lägenheter kan ha hyressättning som är mer tillgänglig än privatmarknadens. Däremot innebär förtätningen mindre gårdsyta per lägenhet för boende.

Vad hände?

Kommunstyrelsen godkände detaljplanen för ett nytt gårdshus i kvarteret Flundran i centrala Luleå. Planen möjliggör ett gårdshus med ungefär 15 lägenheter för permanent boende och längre vistelser. Gårdshusets höjd och utbredning har minskats under planprocessen med hänsyn till kulturmiljön och för att minska skuggning. Planen skyddar också den kulturhistoriskt värdefulla träbyggnaden Amber hotell med varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud. Bakom ansökan om detaljplanen ligger Galären i Luleå AB. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Ytterligare bostäder tillkommer i centrala Luleå. Planen balanserar ny bebyggelse mot hänsyn till kulturmiljö i ett kvarter med historiska värden.

Vad hände?

Kommunstyrelsen beslutade att upphäva en byggnadsplan för fritidsbebyggelse från 1972 i Holfjärden, ungefär 20 km sydväst om centrala Luleå. Planen möjliggjorde 11 bostadstomter men är bara delvis genomförd – fyra byggrätter är outnyttjade. Syftet med upphävandet är att möjliggöra fortsatt lantbruk på befintliga jordbruksfastigheter, vilket bedöms som bättre hushållning med naturresurser. En konsekvens är att strandskyddet återinträder, vilket innebär att framtida åtgärder nära vatten kräver dispens. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Beslutet påverkar primärt fastighetsägare i Holfjärden och sätter jordbruksmark framför fritidshusbebyggelse.

Vad hände?

Uppgifter saknas i det tillgängliga underlaget. Ärendet gäller köp av en fastighet i Hertsön.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Kan inte bedömas utan protokolltexten.

Vad hände?

Kommunstyrelsen beslutade att Luleå kommuns outnyttjade driftsbidrag till Norrbotniabanan AB från åren 2024–2025, totalt 1 112 500 kronor, får nyttjas under 2026–2027. Norrbotniabanan AB ägs av regionerna Norrbotten och Västerbotten samt ett antal kommuner, däribland Luleå. Bolaget har haft lägre kostnader än väntat de senaste åren på grund av förseningar och väntan på politiska beslut, men ser nu avgörande beslut komma från regering och Trafikverket. EU har också gett projektet hög prioritet. Lösningen innebär ingen ny kostnad för kommunen – pengarna är redan bokförda som kostnad i 2025 års bokslut. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Norrbotniabanan är avgörande för regionens tillväxt och tillgänglighet. Att låta pengarna användas under de kommande två åren är rimligt givet att projektet nu förväntas ta fart. Järnvägen skulle binda samman Luleå med övriga Norrlandskusten och förbättra pendling och godstransporter.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog ett remissvar till Finansdepartementet om ett statligt utredningsförslag (SOU 2025:90) om en ny lag för postförmedling till personer med skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering. Skatteverket hanterar idag drygt 1,1 miljoner försändelser per år utan lagstöd, vilket berör ungefär 35 000 personer – varav 80 procent är kvinnor och barn. Det nya förslaget innebär att Skatteverket från 1 januari 2027 får ett reglerat ansvar för att förmedla brev på upp till 2 kg, med strikta krav på sekretess och skydd mot insyn. Socialnämnden hade lämnat ett yttrande som kommunstyrelseförvaltningen ställde sig bakom. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Förslaget handlar om skydd för utsatta personer som lever med sekretessmarkering – ofta kvinnor och barn som skyddas från våldsamma närstående. En rättslig reglering innebär stärkt trygghet för dessa grupper.

Vad hände?

Kommunstyrelsen antog ett remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet om en statlig utredning om att stärka hästnäringen. Luleå är positivt inställt till utredningens ambitioner och lyfter fram två specifika delar: behovet av statlig finansiering för yrkespaket inom gymnasial vuxenutbildning för hästskötare och anläggningsskötare, och stöd till ridanläggningar – inklusive ett statligt driftsstöd till ridskolor. Kommunen understryker att utan tillräcklig statlig finansiering riskerar utbildningarna att bara erbjudas i ett fåtal kommuner, vilket skapar ojämlik tillgång. I Luleå finns fem föreningar som bedriver ridskoleverksamhet med kommunalt stöd. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Ridskolor är viktiga för många barn och unga i Luleå, och hästnäringen är en del av landsbygdsekonomin. Om regeringen följer utredningens förslag kan det ge kommunens ridskolor bättre ekonomiska förutsättningar och möjliggöra mer tillgänglig ridverksamhet för fler barn.