Infrastruktur- och servicenämnden 12 juni 2025

Vad hände?

Kallaxhalvöns samfällighetsförening, som försörjer ungefär 100 fastigheter med dricksvatten, har uppmätt för höga halter av det miljö- och hälsofarliga ämnet PFAS i sina två vattentäkter. Varifrån föroreningen kommer är oklart – Försvarsmakten pekas ut av föreningen men bestrider ansvar. Kommunens miljöavdelning utreder om brandsläckningsskum från ett område på Kallaxhalvön kan vara källan. Föreningen ville ha en snabb lösning och kommunen godkänner nu att koppla dem till det kommunala dricksvattennätet via ett avtal. Föreningen får själv bygga ledningen fram till en anslutningspunkt i Kallax by och betalar anslutningsavgift enligt gällande taxa. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Om du bor på Kallaxhalvön och hämtar dricksvatten från samfällighetens nät slipper du dricka PFAS-förorenat vatten. Det är en viktig folkhälsoåtgärd. Det är dock föreningen som bär kostnaden för ledningsdragningen, och det är ännu oklart vem som slutligen är ansvarig för föroreningen och om någon ersättning kan utkrävas.

Vad hände?

Nämnden antog en plan för energieffektivisering av kommunala lokaler och gatubelysning, ett uppdrag som ursprungligen gavs av kommunfullmäktige i budget 2024–2026. Planen ska styra hur kommunen minskar energianvändning vid reinvesteringar och nyproduktion. V, S och MP röstade för att anta planen. KD, M och L röstade mot och ansåg att planen inte borde ha strängare krav än vad lagen kräver – KD lämnade en skriftlig protest med just det innehållet.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Kommunen får nu ett styrdokument för hur kommunala byggnader och gatubelysning ska bli mer energieffektiva. Det kan på sikt minska kommunens energikostnader och klimatpåverkan. Att KD, M och L röstade mot antyder en politisk skiljelinje: de vill inte att kommunen sätter hårdare miljökrav på sig själv än vad lagstiftningen tvingar fram.

Vad hände?

Revisionsfirman KPMG har på uppdrag av kommunrevisionen granskat hur kommunen planerar och säkerställer boendeplatser för äldre och personer med funktionsnedsättning inom socialtjänstlagen och LSS. KPMG konstaterar omfattande brister: luleåbor som har rätt till särskilt boende får inte sin plats inom lagens tidsgräns, och väntetiderna har blivit längre under 2024. KPMG pekar ut oklarheter i ansvarsfördelningen mellan socialnämnden, infrastruktur- och servicenämnden och kommunstyrelsen. Förvaltningen håller med om att processerna är otydliga och meddelar att fyra gruppboenden byggs, varav två är klara 2025 och två 2026. En lokalförsörjningspolicy är under framtagande. M och KD ville lägga till en skrivning i yttrandet om att de allmänna villkoren för internhyra ska uppdateras för att säkra en ekonomiskt hållbar lokalbank – men förlorade den omröstningen. M, KD, C, L och en partilös ledamot lämnade skriftliga protester mot beslutet.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Om du eller en anhörig har rätt till ett särskilt boende – ett äldreboende eller en gruppbostad för personer med funktionsnedsättning – riskerar du att vänta längre än lagen tillåter. Revisionen slår fast att kommunledningen känt till problemen under lång tid utan att agera tillräckligt. Det är en allvarlig brist i välfärden för de mest utsatta luleåborna.

Vad hände?

Infrastruktur- och serviceförvaltningen och utbildningsförvaltningen har tagit fram gemensamma riktlinjer för hur skolgårdar på grundskolor ska utformas och förbättras. Riktlinjerna ska ligga till grund för en kommande handlingsplan för alla grundskolors utemiljöer, med en prioriteringsordning för åtgärder. Nämnden rekommenderar nu kommunstyrelsen att anta riktlinjerna, vilket krävs för att de ska gälla alla berörda förvaltningar. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Om du har barn i grundskolan kan det på sikt innebära bättre skolgårdar med tydligare standard för vad som är en bra utemiljö för barn. Det är positivt att kommunen tar ett helhetsgrepp i stället för att förbättra slumpmässigt – men riktlinjerna är bara första steget. Den avgörande frågan är hur handlingsplanen prioriteras och finansieras.

Vad hände?

Kommunen antog en ny servicedeklaration för vinterväghållning. Den enda förändringen jämfört med den som gällt sedan 2021 är att tröskeln för att börja ploga bostadsgator sänks från 8–16 cm snö till 4–6 cm – samma nivå som för huvudgator. Under säsongen 2024/25 gjordes ett försök med den lägre tröskeln för alla gator. Resultatet var att felanmälningarna minskade med cirka 35 procent och att luleåborna var mer nöjda – utan att kostnaderna ökade. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Din bostadsgata plogas nu tidigare på vintern, redan vid 4–6 cm snö i stället för upp till 16 cm. Det innebär bättre framkomlighet, färre halkolyckor och kortare väg för räddningsfordon. Det kostar inte kommunen mer pengar än tidigare.

Vad hände?

KD lämnade 2023 en motion om att kommunen ska utreda vilken AI-lösning som bäst kan installeras i kommunens fordon för att kartlägga vägnätets skick och planera underhållet bättre. Kommunfullmäktige skickade motionen vidare för utredning och den kom till infrastruktur- och serviceförvaltningen i januari 2025. Förvaltningen svarar att man redan följer teknikutvecklingen, haft kontakt med Helsingborg och planerar en demonstrationskörning med AI-teknik under 2025. Nämnden ställer sig bakom motionen och rekommenderar kommunfullmäktige att godkänna den. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

På sikt kan AI-kartläggning av vägar ge bättre och mer kostnadseffektivt vägunderhåll. Men konkreta åtgärder dröjer – kommunen är ännu i utforskningsfasen.

Vad hände?

Nämnden godkände att en lekplats på Hertsön får namnet Jakthornsstigens lekplats, efter den gata den ligger intill. Namnberedningskommittén hade berett frågan. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Lekplatsen på Hertsön får ett officiellt namn, vilket gör det lättare att hitta dit och att kommunicera med räddningstjänst eller förvaltning vid behov.

Vad hände?

Nämnden godkände namn på sex vägar i det nya bostadsområdet Hertsöheden som planeras för upp till 4 000 invånare och ligger 5 km öster om centrum, nära Luleå industripark och universitetet. Vägnamnen – Hertsöhedsvägen, Nattviolsgatan, Tätörtsgränd, Starrgränd, Tuvullsgatan och Inre Långmyrvägen – är inspirerade av växter i området. Tre ytterligare vägar norrut återkommer namnberedningskommittén med när deras sträckning är bestämd. Beslutet var enhälligt.

Vad betyder det för dig i Luleå?

Hertsöheden är nästa stora bostadsutbyggnad i Luleå. Vägnamnen är ett tidigt steg i att förbereda området för inflyttning. Området är planerat i direkt anslutning till Luleå industripark, vilket speglar kommunens satsning på att bygga bostäder nära de industriella investeringarna.