Samhällsbyggnadsnämnden 19 februari 2026

Vad hände?

Ungdomsfullmäktige lämnade i mars 2025 en motion om att sänka avståndskraven för skolskjuts. De upplever att nuvarande krav – 3 km för mellanstadiet och 5 km för högstadiet – är orimliga och leder till att barn utestängs från sociala sammanhang. Ungdomsfullmäktige ville sänka till 2 km för mellanstadiet och 3 km för högstadiet. Förvaltningen svarar att Bodens krav ligger i linje med andra kommuners, att socialt utanförskap inte är ett lagstadgat skäl för skolskjuts, och att daglig promenad eller cykling till skolan dessutom är bra för barnens hälsa. Som alternativ lyfts ungdomskortet för lokalbussen. Ärendet behandlades redan av nämnden i november 2025, men eftersom det visar sig att nämnden har rätt att fatta beslutet själv – utan att gå till kommunfullmäktige – behandlas det nu om. Nämnden röstade för att avslå motionen.

Vad betyder det för dig i Boden?

Barn som bor mer än 2 km men under 3 km från skolan i mellanstadiet, eller mer än 3 km men under 5 km i högstadiet, får fortfarande inte skolskjuts. Kommunens hänvisning till hälsoperspektivet är inte osann, men det är en rätt bekväm motivering för ett beslut som också sparar pengar. Ungdomskortet kostar pengar för familjen – det är inte gratis.

Vad hände?

Kommunen har sedan länge köpt sopbilstjänster av en upphandlad entreprenör. Nu har avfallsenheten räknat på om det är bättre att köra sopbilarna i egen regi – och svaret är ett tydligt ja. Under 2025 betalade kommunen 9,9 miljoner kronor till entreprenören. Om kommunen hade kört det själv hade kostnaden landat på 5,6 miljoner – en besparing på 4,2 miljoner på ett enda år. Under åren 2021–2025 har totalt 41 miljoner betalats till entreprenören. De initiala investeringarna i tre egna sopbilar – uppskattade till 10,5 miljoner – hade betalat sig på drygt två år. Det tillkommer dessutom ett nationellt krav från 2027 om fastighetsnära insamling av förpackningar (papper, plast, metall, glas) från alla hushåll. Det fördubblar i princip antalet tömningar och gör behovet av ytterligare en sopbil uppenbart. Kommunen ser egen regi som ett sätt att ha full kontroll och flexibilitet inför den förändringen. En osäkerhet finns kring garageplatser för sopbilarna – dessa är en bristvara i Boden. Hyrs inga platser upp kan det bli aktuellt att bygga nytt garage för cirka 15 miljoner. Det är ännu inte beslutat. Nämnden beslutade att avfallsinsamlingen tas över i kommunal regi från 1 april 2027.

Vad betyder det för dig i Boden?

Det här är goda nyheter för bodensarna. Att ta hem tjänsten i kommunal regi sparar pengar och kan hålla nere sophämtningsavgiften. Det innebär också att kommunen anställer personal för att köra sopbilarna – jobb i offentlig sektor med kollektivavtal. Rent konkret: bättre kundservice, kortare kontaktvägar och kommunen slipper vara låst i långa avtal.

Vad hände?

Nämnden ska enligt den strategiska planen redovisa vägunderhållets tillstånd till kommunfullmäktige. Rapporten, baserad på systemet ROSY, visar ett bekymmersamt läge: • Gatunätet: 13 % (drygt 24 km) borde redan ha åtgärdats. Inom fem år behöver 43 % av hela gatunätet (83 km) åtgärdas. • Gång- och cykelvägar (GC): Här är läget sämre. 27 % (22 km) borde redan ha åtgärdats. Bodens GC-nät är *mycket sämre* än snittet bland 50+ kommuner som använder ROSY. För att bara hålla dagens standard krävs 16 miljoner per år. För att komma ikapp och nå optimal standard krävs 36 miljoner per år. Kommunens nuvarande budgetplan ger i snitt 18,9 miljoner per år – det räcker till att sakta förbättra standarden fram till 2033, men vägarna försämras fram till 2029 innan de vänder. Om underhållet fortsätter att underfinansieras väntar akuta potthålslagningar och liknande nödreparationer – kostnader som inte finns i budgeten men ändå måste betalas. Prognosen visar att sådana säkerhetsreparationer kan kosta 20 miljoner under tioårsperioden. Det totala investeringsbehovet för att återställa och höja standarden uppskattas till 336 miljoner över tio år. Nämnden beslutade att skicka rapporten till kommunfullmäktige för beslut i april 2026.

Vad betyder det för dig i Boden?

Gatorna och cykelbanorna i Boden håller på att förfalla. Cykelvägarna är redan sämre än snittet i Sverige. Det är ett direkt problem för alla som cyklar till jobbet, skolan eller tar en promenad – och i längden kostar ett eftersatt underhåll mer än ett genomfört. Det är en klassisk politisk prioriteringsfråga: vad ska pengarna gå till?

Vad hände?

Nämnden fick i uppdrag att ta fram en plan för hur kommunens skolbyggnader ska underhållas och reinvesteras. Rapporten visar att det uppskattade reinvesteringsbehovet i Bodens skolor uppgår till 300 miljoner kronor under en tioårsperiod. Stureskolan (byggd 1962) toppar listan ensam med ett behov på 124 miljoner. Fagernäs skola och Torpgärdans skola behöver vardera 38 miljoner, Prästholmsskolan 42 miljoner. Tre skolor (Harads, Gunnarsby, Gammelängsskolan) har ännu inte prissatts. En komplikation är att planen för att använda Stureskolan som tillfälliga lokaler vid renoveringar rubbats av att Arbets- och utbildningsnämnden (AUN) i juni 2025 beslutade att inte längre placera högstadiet på Garnisonområdet. Det påverkar möjligheten att samordna renoveringar. Nämnden beslutade att skicka återrapporteringen till kommunfullmäktige för godkännande. Den mer detaljerade och bindande planen tas fram i dialog med AUN framöver.

Vad betyder det för dig i Boden?

Bodens skolor är gamla och behöver massiva investeringar. 300 miljoner är en enorm summa för en liten kommun. Utan en finansierad plan riskerar underhållet att skjutas framåt år efter år – vilket i slutändan kostar mer och drabbar barn som ska gå i slitna, bristfälliga skollokaler. Det finns en tydlig koppling till den parallella bilden av ett kärvt kommunalt ekonomiskt läge.

Vad hände?

Nämnden hanterade de ekonomiska rester som 2025 lämnade efter sig. Årets överskott var 9,1 miljoner kronor. Av det förs 1,9 miljoner tillbaka in som ett krav för 2026 – det är underskottet i den taxefinansierade biogas- och avfallsverksamheten som måste täckas. Ytterligare 10,2 miljoner förs ut ur fonden eftersom de överstiger det belopp (2 % av årsramen) som kommunen tillåter att man sparar. Det totala överskottet i fonden hamnar på 4,6 miljoner. Nämnden beslutade att skicka förslaget till kommunfullmäktige.

Vad betyder det för dig i Boden?

Tekniskt budgetärende utan direkta konsekvenser för servicen, men det illustrerar att avfalls- och gasverksamheten gick med underskott 2025 – ett underskott som nu belastar 2026.

Vad hände?

Eftersom en stor mängd investeringsprojekt inte hann slutföras under 2025 begär nämnden att 274,6 miljoner kronor av oanvända investeringsmedel från 2025 förs över till 2026-budgeten. Det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet i samband med årsredovisningen.

Vad betyder det för dig i Boden?

Det handlar om att planerade investeringar i kommunen – exempelvis VA-projekt, vägarbeten, fastigheter – inte hann genomföras under 2025. Pengarna försvinner inte, de skjuts framåt. Men det är ett tecken på att kommunens förmåga att genomföra planerade projekt är lägre än budgeten förutsätter.