Kommunstyrelsen 28 augusti 2023

Vad hände?

Kommunstyrelsen skickade ett samlat förslag till kommunfullmäktige om att sälja kommunal mark och kommunala bolag till H2 Green Steel (H2GS). Affären är uppdelad i två delar. Den första gäller stålverksområdet: kommunen säljer fastigheten Svartbyn 8:53 till det kommunägda bolaget Bodens Stålverks Fastighets AB för knappt 3,75 miljoner kronor, och i ett separat fastighetsregleringsavtal ingår ytterligare markområden – totalt ungefär 216 hektar – till ett sammanlagt pris av knappt 108 miljoner kronor. Priset är 50 kronor per kvadratmeter, i linje med gjord marknadsvärdering. Därefter ska H2GS förvärva samtliga aktier i Bodens Stålverks Fastighets AB. Den andra delen gäller vätgasområdet: samma struktur, men för Svartbyn 1:121 och ungefär 53 hektar, till ett sammanlagt pris av drygt 26 miljoner kronor. H2GS förvärvar aktierna i Bodens Vätgas Fastighets AB via sitt dotterbolag H2GS Boden Electrolyzer AB. Alla avtal är villkorade: affärerna går bara igenom om H2GS säkrar finansiering för Fas 1, lantmäteriets fastighetsbildning vinner laga kraft, och tillträde sker senast fyra år efter avtalsdagen. Om H2GS inte fått bygglov och påbörjat byggnation inom tre år från tillträdet har kommunen rätt att kräva köpets återgång. H2GS kan i sin tur kräva återgång om järnväg och tekniskt vatten till industriparken inte är finansierat inom 20 vardagar från tillträdet. M, BA och V röstade mot kommunstyrelsens förslag och anmälde skriftlig protest, men det framgår inte av protokollet vilka konkreta invändningar dessa partier hade.

Vad betyder det för dig i Boden?

Det här är den affär som rent konkret avgör om stålverket faktiskt byggs i Boden. Kommunen säljer kommunal mark för sammanlagt drygt 130 miljoner kronor och överlåter de bolag som äger marken till H2GS. Om etableringen lyckas lovar kommunen och H2GS upp till 2 000 direkta jobb och tiotusentals inflyttade bodensare under resten av 2020-talet. Men det är ett stort ekonomiskt risktagande: om villkoren inte uppfylls och affären går åter, kan kommunen ha lagt ned kostnader utan att ha fått betalt. Och affären finansieras inte av en välmående kommunkassa – kommunen har redan utmaningar med ekonomin och förväntas behöva effektivisera verksamheten, vilket i praktiken drabbar välfärdstjänster.

Vad hände?

Kommunstyrelsen skickade ett förslag till kommunfullmäktige om att fastställa ett ramverk för hur kommunen ska välja den privata aktör som ska finansiera, bygga och drifta järnväg och tekniskt vatten till Boden Industrial Park. Upphandlingen har genomförts under 2023 via så kallat förhandlat förfarande. Nu vill man att kommunfullmäktige godkänner ramverket och ger kommunstyrelsens arbetsutskott mandat att fatta det slutliga tilldelningsbeslutet. Ramverket innehåller fem utvärderingskriterier, varav det tyngst vägande är hur stor ekonomisk risk anbudsgivaren vill att kommunen bär genom ett så kallat aktieägartillskott. Kommunen ska äga minst 9 procent av de infrastrukturbolag som bildas, och aktieägartillskottet i likvida medel ska inte överstiga 180 miljoner kronor. Det är kommunens absoluta tak. I sämsta fall – om inga intäkter kommer in de första fem åren och hela tillskottet ges som likvida medel – beräknas kommunens resultat påverkas med upp till 42 miljoner kronor negativt per år från år 5. Kommunen erkänner öppet i protokollet att detta är ett stort risktagande och att saknas ekonomiskt utrymme utan ytterligare effektiviseringar inom verksamheten. M, BA och V röstade mot och anmälde skriftlig protest, men deras specifika motivering framgår inte av protokollet.

Vad betyder det för dig i Boden?

Kommunen binder upp sig att ta en ekonomisk risk på upp till 180 miljoner kronor i en järnvägs- och vattenanläggning för att möjliggöra stålverket. Om det går dåligt kan det kosta kommunen drygt 40 miljoner kronor per år i resultatförsämring under de första fem åren. Kommunen konstaterar själv att detta kräver effektiviseringar – det vill säga neddragningar – i kommunala verksamheter. Det är en direkt koppling mellan industrietableringen och trycket på skola, förskola och omsorg.

Vad hände?

Kommunstyrelsen godkände ett reviderat samarbetsavtal mellan Bodens kommun och H2 Green Steel. Det ursprungliga avtalet slöts i november 2021. Nu har ett uppdaterat avtal tagits fram för att spegla vad som hänt sedan dess. Avtalet är ett principdokument – det innehåller inga ekonomiska åtaganden i sig – men slår fast att parterna ska samarbeta kring en gemensam handlingsplan inom områden som är viktiga för etableringens samhällsnytta. Beslut med ekonomiska konsekvenser fattas separat enligt kommunens delegationsordning. Till skillnad från §§ 98 och 99 anmäldes inga reservationer i detta ärende, och beslutet fattas direkt av kommunstyrelsen utan att behöva gå vidare till kommunfullmäktige.

Vad betyder det för dig i Boden?

Avtalet är i sig inte bindande ekonomiskt, men det är ramen för hela samarbetet med H2 Green Steel. Det signalerar att kommunen och stålverksbolaget fortsätter hålla varandra i hand – på gott och ont. Frånvaron av reservationer tyder på att alla partier i kommunstyrelsen åtminstone kan acceptera ett samarbete i princip, även om de är oense om hur långt kommunen ska gå ekonomiskt.