Kommunfullmäktige 4 september 2023

Vad hände?

Kommunfullmäktige beslutade att sälja kommunägd mark till H2 Green Steel (H2GS) för bygget av stålverk och vätgasanläggning på Boden Industrial Park. Affären är uppdelad i två delar. Dels säljs ett markområde på cirka 216 hektar (för stålverket) till det kommunala bolaget Bodens Stålverks Fastighets AB, som sedan överlåts till H2GS. Dels säljs ett område på cirka 53 hektar (för vätgasanläggningen) till Bodens Vätgas Fastighets AB, som på samma sätt överlåts till H2GS. Priset är 50 kronor per kvadratmeter, vilket kommunen uppger är i linje med aktuell marknadsvärdering. Den totala köpeskillingen är knappt 108 miljoner kronor för stålverksmarken och drygt 26 miljoner kronor för vätgasmarken, sammantaget drygt 134 miljoner kronor. Pengarna betalas dock inte direkt – affärerna sker mot skuldebrev och likvida medel betalas in först när H2GS har fått finansiering på plats för fas 1 av projektet, senast fyra år efter avtalsdagen. Om H2GS inte får ihop finansieringen går avtalet åter. Kommunen kan också häva affären om H2GS inte fått bygglov och påbörjat byggnation inom tre år från tillträdesdagen. Bakgrunden är att kommunfullmäktige redan i augusti 2022 beslutade att bilda de två kommunala fastighetsbolagen för just detta ändamål. S, M, SD, C och SjP röstade för affären. BA och V röstade mot och protesterade skriftligt. BA ville att kommunen skulle säga nej till hela markförsäljningen. V ansåg på liknande sätt att affären inte borde genomföras.

Vad betyder det för dig i Boden?

Kommunen säljer nu formellt iväg stor del av den industrimark i Svartbyn som är tänkt att bli Europas första fossilfria stålverk. Det är ett historiskt steg i etableringen av Stegra (tidigare H2GS) i Boden, men pengarna från försäljningen kommer inte in förrän H2GS har säkrat sin finansiering – vilket kommunen själv beskriver som en omständighet utanför kommunens kontroll. Affären innebär alltså ett ekonomiskt risktagande. Samtidigt lovar etableringen att skapa tusentals jobb och kraftigt öka Bodens befolkning och skatteintäkter på sikt. Idag arrenderar H2GS marken och betalar kommunen cirka 5,5 miljoner kronor om året – den intäkten försvinner när marken byter ägare.

Vad hände?

Kommunfullmäktige godkände ett ramverk för hur kommunen ska välja privat operatör av järnväg och tekniskt vatten till Boden Industrial Park. I mars 2023 beslutade kommunfullmäktige att upphandla en privat aktör som ska finansiera, bygga och driva järnväg och vattenledning till industriparken. Upphandlingen har pågått under våren och sommaren 2023. Nu sätter fullmäktige spelreglerna för hur kommunens arbetsutskott (KSAU) får fatta tilldelningsbeslut – det vill säga vilken aktör som vinner upphandlingen – utan att ärendet behöver gå tillbaka till fullmäktige. Kommunen ska äga minst 9 procent i de bolag som bildas för järnväg respektive tekniskt vatten, och kommunens maximala finansiella insats i form av aktieägartillskott begränsas till 9 procent av respektive bolags investeringskostnader och förluster under de fem första åren. I likvida medel får tillskottet maximalt uppgå till 180 miljoner kronor, förutsatt att kommunen kan låna detta av Kommuninvest. Ramverket slår fast att aktieägartillskott hellre bör ges som mark än som kontanter, och att anbudsgivare med kortare återbetalningstid för tillskottet ska premieras. Kommunen erkänner öppet i beslutsunderlaget att de ekonomiska utmaningarna de kommande åren är stora – investeringar och eventuella förluster i infrastrukturbolagen kan kräva effektiviseringar i verksamheten motsvarande ungefär 2 procent. S, M, SD och C samt SjP röstade för ramverket. BA, V och KD röstade mot och protesterade skriftligt. BA och V ville att kommunen inte skulle godkänna ramverket alls. KD delade den uppfattningen.

Vad betyder det för dig i Boden?

Det här beslutet handlar om en av de dyraste delarna av Stegra-satsningen: järnvägen och vattenledningen till industriparken. Om infrastrukturen inte byggs kan stålverket inte drivas. Kommunen tar på sig en finansiell risk på upp till 180 miljoner kronor i kontanter – pengar som i så fall måste lånas. Kommunens egna tjänstepersoner skriver i beslutsunderlaget att detta kan tvinga fram effektiviseringar, vilket i praktiken kan innebära neddragningar i skola, omsorg eller annan kommunal service. Det finns alltså en direkt koppling mellan denna stora industrisatsning och kommunens förmåga att finansiera välfärden de kommande åren.