Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden 20 november 2025

Vad hände?

Nämnden godkände ekonomirapporten för perioden januari–oktober 2025. Nämnden räknar med ett överskott på 3,8 miljoner kronor för helåret. De verksamheter som bidragit mest till förändringen sedan förra prognosen är förskola, grundskola och fritidshem samt vuxenutbildning.

Vad betyder det för dig i Boden?

Att nämnden går med överskott kan låta positivt, men ett överskott i kommunal verksamhet innebär ofta att man spenderat mindre än planerat – vilket i välfärden kan betyda att det faktiska behovet hos barn och elever inte fått full täckning. Det är viktigt att följa hur överskottet uppstår: beror det på att man dragit ner på personal, eller har man haft färre barn i förskolan än beräknat?

Vad hände?

Nämnden fastställde sin verksamhetsplan, budget och internkontrollplan för perioden 2026–2028. Planen bygger på kommunfullmäktiges strategiska plan som antogs i juni 2025, och innehåller mål kopplade till kommunens fyra utvecklingsområden: livsmiljö, offentliga rummet, näringsliv och kompetensförsörjning samt infrastruktur. Planen innehåller också en riskanalys och en internkontrollplan för 2026.

Vad betyder det för dig i Boden?

Den här planen sätter ramarna för hur skola, förskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser ska bedrivas under de kommande tre åren. Vad nämnden prioriterar och väljer bort i planen avgör direkt vilka resurser som finns till lärare, förskollärare och arbetsmarknadsåtgärder – och därmed hur verksamheten fungerar för barn, elever och arbetssökande i Boden.

Vad hände?

M lämnade en motion om att kommunens kostverksamhet – det vill säga den verksamhet som lagar och levererar mat till skolor, förskolor och äldreomsorg – ska sättas ut på upphandling till en privat aktör. M argumenterade för att kostverksamheten år efter år gått med underskott och att privat drift skulle bli effektivare och ge större valfrihet och bättre kvalitet. Nämnden – med stöd av förvaltningens genomgång – röstade mot motionen och rekommenderar kommunfullmäktige att göra detsamma. Argumenten mot upphandling var flera: • Kostnad: Upphandling innebär extra kostnader för en kommun med redan ansträngd ekonomi. • Kvalitet: Kvaliteten styrs av de krav kommunen ställer i upphandlingen – inte av vem som utför jobbet. Eventuella brister beror på kraven, inte på driftsformen. • Beredskap och kris: Måltidsverksamheten är utpekad som samhällsviktig. Om maten levereras av ett privat bolag tappar kommunen kontrollen vid kris. Nämnden påpekade att man nyligen tagit tillbaka mattransporter i Bodens tätort i egen regi just av beredskapsäl. • Lokal mat: Vid en upphandling dominerar internationella jättar som brittiska Compass Group och franska Sodexo. Det försvårar möjligheten att köpa in lokalt producerad mat från Norrbotten. • Kostnadsjämförelse: Bodens kostverksamhet är faktiskt billigare per elev än både Piteå, Luleå och snittet för Norrbottens kommuner. Jämfört med riket ligger Boden i paritet för grundskolan och lägre för gymnasiet. M röstade för sin motion men förlorade. M lämnade en skriftlig protest mot beslutet. V, SjP och C stödde beslutet att avvisa motionen. Ärendet skickas vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Vad betyder det för dig i Boden?

Om kommunen hade valt att upphandla maten hade det sannolikt inneburit sämre kontroll över vad barnen och äldre äter, minskade möjligheter att köpa lokalt och en ökad sårbarhet vid kris. Att kommunen behåller maten i egen regi skyddar också de kommunanställda i kostverksamheten – en privatisering hade typiskt sett inneburit sämre löner och anställningsvillkor. Det är värt att notera att kommunens mat för grundskoleelever faktiskt kostar mindre än rikssnittet.