Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden 24 april 2025

Vad hände?

Nämnden godkände ekonomirapporten för januari–mars 2025. Prognosen för helåret visar ett underskott på 2 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med det inbyggda underskottet på 4,7 miljoner som nämnden gick in i året med – men bara tack vare ett extra tillskott (demografitillskott) på 4 miljoner kopplat till kommunens befolkningstillväxt. Utan det tillskottet hade underskottet i stället blivit 6 miljoner kronor. Kostavdelningen – det vill säga den kommunala skolmaten – drar hårdast: prognosen där är ett underskott på 4 miljoner, till stor del beroende på stigande matpriser.

Vad betyder det för dig i Boden?

Skolmaten kostar mer än budgeterat och budgettrycket i nämnden är strukturellt högt. Det är ett tydligt tecken på att de resurser som kommunen avsätter till skolan inte håller jämna steg med kostnadsökningarna i samhället. De extra pengarna som räddar årets siffror beror på att fler barn kommit till Boden – de är inte ett tecken på att ekonomin är stabil.

Vad hände?

Nämnden fastställde sina budgetförutsättningar inför kommunens strategiska plan för åren 2026–2028. Underlaget innehåller nämndens planeringsförutsättningar, investeringsplan och förslag till kvalitetsuppföljning. M och SD röstade mot beslutet och lämnade skriftliga protester (så kallade blanka reservationer), vilket innebär att de inte delade majoritetens syn men inte utvecklade några skriftliga skäl i detta protokoll.

Vad betyder det för dig i Boden?

Det är i budgetförutsättningarna som kommunens prioriteringar för skola och utbildning formas de kommande tre åren. Att M och SD inte ställde sig bakom underlaget kan tyda på oenighet om ambitionsnivå, satsningar eller prioriteringar – men utan skriftliga skäl vet vi inte var skiljelinjen går.

Vad hände?

V hade lämnat in en motion om att kommunen ska anställa en samordnare som aktivt arbetar mot mobbning, rasism, sexuella trakasserier och kränkningar av barn och unga som bryter mot könsnormer. Tanken var att alla lärare och elever ska ha en person att vända sig till som är specialist på dessa frågor. Förvaltningen svarade att skolan redan arbetar med dessa frågor inom ramen för ordinarie uppdrag, men att det inte finns pengar att avsätta till en ny specialisttjänst. Nämnden beslutade med majoritet att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad – det vill säga att man tar frågan till sig men inte gör något konkret med den. V röstade mot beslutet och ville att motionen skulle bifallas, det vill säga att kommunen faktiskt skulle inrätta en sådan samordnare.

Vad betyder det för dig i Boden?

Barn och unga som utsätts för rasistisk mobbning, homo- eller transfobi eller sexuella trakasserier i Bodens skolor kommer inte att få tillgång till en dedikerad samordnare. Kommunen säger att all personal redan har ansvar för detta – men förvaltningen erkänner samtidigt att resurserna är knappa och att prioriteringarna "blir snävare" när ekonomin stramas åt.

Vad hände?

SD hade lämnat in en motion med anledning av medieuppgifter om en skola i Boden som rapporterades ha allvarliga problem 2023. SD ville att kommunen skulle redovisa: vilka åtgärder som vidtagits, vilka analyser och handlingsplaner som tagits fram, hur många skolor som berörs av liknande problem, samt hur metoder som lågaffektivt bemötande och hörlurar egentligen fungerar. Förvaltningens svar är ett utförligt dokument som redovisar hur grundskolans utmaningar ser ut. Svaret är ärligt: förvaltningen medger att skolor med socioekonomiskt utsatta elever inte har tillräckliga resurser, att de "ligger minus redan dag 1 på året", och att "de insatser som kan göras inom rambudgeten inte räcker till." Nämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad.

Vad betyder det för dig i Boden?

Förvaltningens svar avslöjar ett allvarligt strukturellt problem: kommunens grundskolor, framför allt de med många socioekonomiskt utsatta elever, saknar resurser för att ge alla barn den undervisning de har rätt till enligt lag. Det är inte bara ett enstaka skolproblem – det handlar om ett systemfel i hur kommunen fördelar resurser till skolan. Att motionen anses besvarad innebär att inga nya åtgärder beslutas.

Vad hände?

En invånare hade lämnat in ett Bodenförslag (medborgarförslag) om att höja inackorderingsbidraget för gymnasieelever som studerar på annan ort – till exempel på ett idrottsgymnasium som inte finns i Boden. Förslagsställaren pekade på att bidraget på ca 1 600 kronor per månad är för lågt i förhållande till dagens hyror, matkostnader och bränslepriser, och att det hindrar ungdomar med sämre ekonomi från att följa sina drömmar. Nämnden avvisade förslaget, med hänvisning till att bidraget faktiskt räknas upp varje år kopplat till prisbasbeloppet, och att kommunen är bunden av ett regionalt samarbete (Fyrkantssamarbetet) som reglerar bidragets nivå. Nämnden erkände dock i protokollet att bidraget "inte speglar helt och hållet det aktuella ekonomiska läget."

Vad betyder det för dig i Boden?

Om du har ett barn som vill studera på en gymnasieutbildning som inte finns i Boden ändras ingenting. Bidraget ligger kvar på samma nivå. Kommunen håller fast vid att det regionala samarbetet styr, men erkänner alltså indirekt att stödet är otillräckligt. Det drabbar framför allt familjer med sämre ekonomi, vars barn kanske inte kan välja det gymnasium de vill gå på.